This post is available in English at my archaeology blog Testimony of the spade

För några veckor sedan skrev jag om fyndet av en unik vinflaska från Groot Constantia, Sydafrika, hittad på havets botten i Stockholms skärgård på 1940-talet och

Vindragarskråets emblem

återfunnet i Vin- och sprithistoriska museets samlingar för ett par veckor sedan, läs mer här och här. Sedan dess har jag funderat lite mer på vinimport under förhistorisk och historisk tid, läs om vindragarna och deras skrå här, och fått tag i lite information som jag presenterar nedan. Detta är dock bara några spridda nedslag i vinets historia.

Det som är kul med Groot Constantia flaskan är att den visar på import av vin på glasflaskor. Jag har tidigare trott att man primärt importerat vin i tunnor e.d. och sedan härtappad det till försäljning. Exempel på detta finns t ex i det arkeologiska materialet från kvarteret Apeln & kvarteret Diplomaten i Jönköping  – där man hittat delar av sigillförsedda flaskor från Björkenäs glasbruk på Värmdö (1736-1786). Björknäs glasbruk framställde bland annat buteljer avsedda för vin och brännvin. Jönköpings läns museum skriver om grävningarna här.

Via Vin- och sprithistoriska museet hittade jag en artikel av Karen Hjort som beskriver familjen Schulins vinkällare under 1700-talet, artikeln bygger på akter från Frederiksdal slottsarkiv i Danmark. Den äldsta förteckningen är från 1744 och därmed ca 50 år äldre än flaskan hittad i Stockholms skärgård och löper fram till 1808. Arkivhandlingen visar vilka viner man kan ha förväntat att hitta hos en borgarfamilj i Skandinavien vid denna tid men också från vilka länder man importerat vin. Johan Sigismund Schulin (1694-1750) var arbetade inom direktionen av generalpostamtet i Danmark, han var sekreterare i Tyske Kancelli mm och avslutade sin karriär som dåtidens motsvarighet till utrikesminister.

I den första anteckningen finns 504 flaskor angivna, fördelade på 9½ flaskor obekant vin, 3 prøver (lite osäker på vad som menas med detta men det är inte flaskor då dessa anges) madeira, 3 prøver mosel och rhinskvin, 1 rhonevin, 1 burgunder och ½ flaske körsbärsvin, 83 flaskor engelskt öl och 6 ½ flaska hinderbärssaft. Utöver detta finns tre oksehoveder samt 2 ahn och 1 anker rhinskvin, översatt ska detta bli ca 700 liter rödvin och 340 liter rhenskt vin. I listan finns också usquebak vilket är liktydigt med whisky. Bland vintyperna finns anteckningar om Röda viner, Pontac, Hermitage, Burgundier, Riinsk vin, Franska vin, Muscatvin, Samosvin, Mathera, Cote Roti, Constanz, Capvine, Hvid Capvin, Ungarsk vin, Syracuservin, Florentiervin, Peter Semeng etc.

Jag hittade denna översättningstabell på måttet oksehoved från 1647 för vin (uppenbarligen skiljer sig måttet för olika varor) = 1½ amme = 6 ankre = 240 potter = ca 232.5 liter.

Man kan vid en snabb översikt se att det är viner från flera regioner och länder – varav många även idag tillhör de stora regionerna. Här dyker också vin från Sydafrika och Constanz upp – dvs vineriet som producerat vinet i flaskan i Stockholm. Det omnämns både röd och vit Contstanz, det vita söta vinet var det mer kända. Under den andra halvan av 1700-talet blev Constanzvinet, och då det vita söta i synnerhet, populärt i de europeiska furstuhusen och inom aristokratin och var så fram till 1880-talet då vinproduktionen i Sydafrika drabbades av vinlusen (Phylloxera).

Under de kommande åren kan man hitta flera andra intressanta kommentarer i akterna såsom att man handlar viner från ytterligare regioner, t ex Margaux och Medoc samt namn på vinhandlare, t ex Toyon. Totalt omnämns 2799 flaskor i vinkällaren.

Går man tillbaka ytterligare i tiden till den svenska medeltiden (1050-1523) kan man i Hans Hildebrands Sveriges Medeltid läsa följande om öl och vin. Ölet spelar den största rollen och kan kallas för den tidens nationaldryck men även vin omtalas, tex i samband med Birger Perssons begravning 1328 då tre sorters vin serverades; vitt vin, rhenskt vin och rött vin från La Rochelle. Under 1500-talet omnämns viner från Klarethe (Claret, Clairet = Bordeaux ), Malmarsey (ev Italien och vin från druvan Malvasia), från Romani i Spanien, Odersberg från Schleisen och från Thorn i Tyskland. Vinimporten 1539 var knappt 50000 liter att jämföra med Systembolagets försäljning av vin under 2010 uppgick till 182 471 261 liter. I uppslagsverket Medeltidens ABC kan man läsa att vin importerades av aristokratin och kyrkan, varav den större delen kom från Tyskland. Här kan man också få en uppfattning om priset på vin. Vinet från La Rochell som serverades 1328 kostade 12 mark penningar per fat (ca 150 liter) medan det rhenska vinet kostade ca 8 mark penningar per. Detta kan jämföras med att en hantverkare tjänade ca 1 öre om dagen eller ca 45 mark penningar/år +mat och dryck eller en dräng som tjänade ca 1 mark penningar för sommarhalvåret och 1/2 mark penningar under vinterhalvåret under 12-1300-tal, dvs ca 1 ½ mark penningar om året. Vinet var med andra ord en lyxprodukt och inte för pöbeln.

Vinerna transporterades oftast i tunga trätunnor, vilket gjorde att långväga vinhandel i princip enbart var möjligt via vattenvägar. De långa transporterna gjorde ofta det känsliga vinet dåligt. För att det skulle smaka bättre kryddade man vinet med ingefära, nejlikor och muskot. En annan populär blandning var Klaret, rhenvin kryddat med socker, honung, kanel, ingefära, kardemumma och nejlikor. Vinet klarades, vilket betyder att kryddorna silades ifrån, Gustav Vasas hov hade en egen bryggare för just detta, Kilian Vintappare. En annan typ av kryddat vin var lutendank, ett kryddat vin blandat med mjölk.

Det finns källor och arkeologiskt källmaterial som visar på att vin kom till Skandinavien under vikingatid och möjligen tidigare än så. Vinet kom via de långväga resor till dagens Frankrike och Spanien men också via de resor man företog genom dagens Ryssland ned till Svarta havet. När Sverige kristnades under slutet av vikingatiden och den tidiga medeltiden behövdes vin till nattvarden. Då kan man räkna med en mer regelbunden importerat.

Vinet historia börjar dock långt tidigare och de äldsta spåren har daterats till ungefär 6000 f.Kr. Man antar att de äldsta vinerna var röda och att de vita vinerna tillkom senare, bland finns det i amforor funna i Tutankamons (död cirka1339 f.Kr.) grav som kan ha innehållit vita viner. Med vinframställning uppstod handel av vin och därmed behövde det också transportera. Under antikens transporterades de i amforor, som tätades med beck eller kåda. Ibland försågs de med ett lager olivolja ovanpå vinets yta, som i det tyska exemplet ovan, dessutom tillsattes ofta olika kryddor och svavel för att förlänga hållbarheten. Under romarriket började man också lagra och transportera vin på fat (trätunnor) vid sidan av amfororna.

©Historisches Museum der Pfalz

Att man transporterat vin under antiken är uppenbart – det finns gott om fynd av amforor kring medelhavet som visar på detta. Den äldsta vinflaskan med innehåll finns på historiska museet i Pfalz i Tyskland. Det är en nära 1700 år gammal romersk vinflaska med delfinformade handtag, daterad till 325 e Kr. Den hittades i en romersk stensarkofag under utgrävningar 1867. Otroligt nog ska det fortfarande finnas vätska kvar i den, två tredjedelar är trögflytande och sannolikt är detta någon form av olivolja som romarna tappade upp på vinet för att konservera det. Man har också hittat spår av honung. Under denna sörja finns en vätska man antagit är vin. Innehållet analyserades 1916 av senior inspector Schmidt och Proffessor Halenke. Resultatet gav till handen att det med största sannolikhet innehöll vin tillsammans med ytterligare några ämnen som kan kopplas till vin. Ytterligare analyser utfördes1934 och 1937/1938 av Professor Grüß och Proffessor von Stockas i Berlin. Deras resultat blev aldrig publicerade och förlorades tyvärr under andra världskriget. Museets tidigare chef Dr. Karl Schulz skrev på 50-talet att man vid analysen fann en doft av aromatiskt vin. Smaken är dock okänd – ingen har smakat på vinet. För tillfället finns inga planer på nya analyser.

Vinflaskan kan ses på ”Weinmuseum“, som en del av den permanenta utställningen vid the Historical museum of the Palatinate i Speyer. Bilden återges med godkännande av museet och är coptrightskyddad.

Länk till the Historical museum of the Palatinate (Historisches Museum der Pfalz)

Ett stort tack riktas till Historisches Museum der Pfalz för information och nyttjanderätt till bilden.

Magnus Reuterdahl
Källor

Hjort, Karen 2003. En fornem vinlaelder. Siden Saxo 2003:01. Danmark

Hildebrand, Hans (1983 nytryck). Sveriges Medeltid, del 2, Städerna.

Johnson, Hugh (2002). The story of wine.

Medeltidens ABC

Muntliga källor

Claes Pettersson, Jönköpings läns museum

Ludger Tekampe, Historisches Museum der Pfalz