På senare tid har det blivit mycket om vinländer med svag representation på vårt monopol; Turkiet, Georgien och nu några ord om viner från Slovenien och Kroatien. Dessa viner går att beställa via beställningssortimentet. Jag tycker det är synd att de inte står i hyllan då de flesta tyvärr aldrig kommer att beställa hem vin de inte smakat, men om de stod i hyllan är chansen betydligt större att några skulle prova. Här är en av Systembolagets absoluta svagheter idag, i butikerna har man har ett relativt stort mängdutbud men där det mesta är realtivt streamlineat och det är svårt att hitta viner från udda vinländer och från små vingårdar. Om vi nu ska ha ett monopol tycker jag att de borde satsa mer på udda och annorlunda viner, sådana viner som inte skulle dyka upp i snabbköpshyllan (om de fick sälja vin), om inte kan de lämna över till ICAnder och MonICA, Coop eller Hemköp per omgående och låta specialbutiker och nätbutiker lösa det bolaget inte kan eller vill.

Tack och lov finns det dock flera intressanta importörer, som arbetar i motvind, med mycket intressanta viner.

Penina gold

För en tid sedan var jag inbjuden till en intressant provning av viner från Balkan, samt några bonusviner från Frankrike, ordnad av Adwines och Armano’s deli, drinks & wine. Det är spännande att prova nya viner och ”nya” vinländer. Nya är de ju inte direkt då man odlat och producerat vin många tusen år men de tillhör inte heller de traditionella vinländerna i våra butiker. Jag har tidigare provat några av deras viner men denna gång fanns det en hel del som var nytt för mig samt lite ett antal trevliga Franska viner som grädde på moset.

Balkanhalvön är ett historiskt och geografiskt namn. Halvön avgränsas av Adriatiska havet i väster, Joniska havet i sydväst, Medelhavet i söder, Egeiska havet, Dardanellerna, Marmarasjön och Bosporen i sydöst samt Svarta havet i öster. På Balkan halvön finner vi länder som Albanien, Kosovo, Bosnien-Hercegovina, Grekland, Makedonien, Montenegro och Bulgarien. Delar av Kroatien, Turkiet, Serbien, Slovenien och Rumänien ligger också på Balkanhalvön. Med andra ord är det ett stort område man pratar om när man säger Balkan. I detta inlägg koncentrerar jag mig dock på Kroatien, Makedonien och Slovenien.

Jag provade ganska många viner under provningen, denna var öppen för allmänheten så håll koll på deras hemsidor efter framtida evenemang för det finns mycket kul att hitta!

Vin har en lång historia i denna del av världen, som går tillbaka till åtminstone antiken, och givetvis har jag försökt lära mig något om dessa tre länder och dess vinproduktion.

Kroatien

Man producerar mer vitt än rött vin och landet har två vinregioner: kontinentalna Hrvatska och Primorska Hrvatska. Regionerna delas in i distrikt. I den kontintala vinregionen finns distrikten Podunavlje, Slavonija, Moslavina, Prigorje-Bilogora, Plesivica, Pokuplje samt Zagorje-Medimurje. I kustregionen finns områdena Istra, Hrvatsko Primorje, Sjeverna Dalmacija, Dalmatinska Zagora, Srednja och Juzna Dalma-cija. Områdena är i sin tur indelade i mer än 300 geografiskt definierade områden.

Lite kroatiskt vinlingo

Vinerna klassificerar som stolno vino (bordsvin), kvalitetno vino (kvalitetsvin), vrhunsko vino (vin av högsta kvalitet), izborna berba (vin tillverkat av utvalda druvor) och ledeno vino (eiswein).

Slovenien

I Slovenien finns lite drygt 20 000 hektar av vinodling och man producerar cirka 900 000 hektoliter vin. Slovenien är indelat i tre huvudsakliga vinregioner: Primorski, Posavje och Podravje. Dessa är i sin tur indelade i 14 distrikt.

Lite vinlingo på Slovenska:

Vinerna klassificerar som namizno vino (bordsvin), kakovostno vino (kvalitetsvin) sa-mt vrhunsko vino (högsta kvalité). För mousserande viner finns ytterligare en kategori: zelo suho vilket motsvarar brut.

Makedonien

Landet delas in i tre vinregioner: Pcinja-Osogovo, Vardar  och Pelagonija-Polog, vilka i sin tur delas upp i 16 olika distrikt, Naoussa. Landets vinodlingar täcker cirka 24,000 hektar och produktionen ligger på ca 2,222,647 hektoliter/år.

Här har jag inte hittat några bra uppgifter om olika klassificeringar, sannolikt använder de liknande indelningar som andra länder och om du vet får du gärna lämna en kommentar🙂

Här kommer några ord om de producenter som stod ut för dagen och några av de viner som fastnade i mitt minne:

Jeruzalem Ormoz sivi Pinot

Jeruzalem Ormož från Slovenien, där jag framför allt tyckte att deras Sauvignon blanc 2008 och Sivi Pinot (pinot gris) stack ut. Snygga välgjorda viner, med en fin frukt, bra balans och en hel del mineralitet. Överlag är vinerna friska med en snygg syra.

Scurek Beli Pinot

Ščurek är en annan intressant Slovensk vinmakare med flera intressanta viner. Beli Pinot (pinot gris) är ett trevligt vin, som liksom det Jeruzalems sticker ut i det att bägge dessa Pinot Gris är lätta och eleganta. Här finns lite mer blommor, exotisk frukt och päron, vilket ger ett lite större djup. Mycket trevlig. Man gör också trevliga röda viner såsom en häftigt cabernet franc!

Scurek Cabernet Franc

Degrassi är en kroatisk vinproducent, vars bästa viner är riktigt trevliga, framför allt tycker jag Terre Rosse vinerna är intressanta.

Refosso Terre Rosse Degrassi

De har en intressant syra och mineralton som ger terrior som slår igenom i vinerna. En syra som drar åt en lätt spritsighet och speciell mineralitet som ger ett litet järninslag. Detta kanske inte låter bra i ett rött vin, men jag gillar de här, det ger eget uttryck som visar på ett släktskap med viner från Etna, Italien, och Eisenberg, Österrike.

Degrassi Bomarchese malvazija Istarska 2011

Jag gillar också deras vita vin Malvazija Istarska 2011 samt rosén – som jag tror är en riktigt trevlig matrosé. Det vin jag kommer hålla ögon efter finns dock inte till beställning än är deras cabernet franc 2010 – detta var riktigt spännande!

Grimalda 2009 Matosevic

En annan intressant kroatisk producent är Matosevic. Deras Grimalda 2009 är ett riktigt intressant vin, gjort på cirka 85 % merlot och 15 % teran. Det här är en luring där jag i en blindprovning sannolikt skulle vara blind, här finns undervegetation, svamp, skog och fin röd frukt – toner som drar mer åt Piemonte, Bourgogne, delar av Österrike m fl. Det här är ett vin jag dels skulle vilja prova till mat, dels vilja testa att lagra.

Zlatan Plavac

En sista kroat är Zlatan Otok, en av Kroatiens mest kända vinproducenter och deras viner är bra men tyvärr lite för dyra och lite för alkoholstarka för att jag riktigt ska gå igång. Gillar du maffiga viner med mycket kraft som har vissa toner som minner om amarone är Zlatan Plavac grand cru är dock ett riktigt trevligt och intressant vin! 

Det får avsluta balkandelen, man har också en hel del kul franska viner där framför allt en producent fick mig att spinna som en katt!

Domaine de Palayson 2006

Från Chateau de Palayson, AOC Cotes de Provence var en ny erfarenhet för mig, både som producent och när det kommer till typen av vin. Provence är för de flesta mest kända som goda roséproducenter men här kommer två riktigt bra rödviner; Grand Cuvee 2006 gjord på en blandning av syrah och cabernet sauvignon samt Cuvee Tatiana 2006 gjord på syrah, cabernet sauvignon och grenache. Bägge vinerna är riktigt, riktigt bra – det här är viner jag vill ha i min källare under lång tid särskilt den sistnämnda om jag är tvungen att välja.

Camplazens Viognier Grenache 2010 Caeugnan 2006 Vin de Pays d'Oc

Den andra franska producenten kommer från Languedoc, Chateau Camplazens. Här finns en hel rad av intressanta viner, de är riktigt bra och intressanta i sig men också roliga om man vill prova druvor. Man tillverkar en hel räcka av viner gjorde på en druva; carignan, grenache, marselan och syrah. Perfekt för provning men också trevliga att dricka!

Camplazens Viognier Marselan 2009 Syrah 2010 Vin de Pays d'Oc

Favoriten är dock Julius 2009 – här finns en lekfull fin mörk frukt med såväl djup som elegans och en lång lång eftersmak…

Julius 2009 Camplazens

…detta var långt ifrån alla viner jag provade. Kul att notera att det mesta är bra eller mycket bra, att många känns spännande och att flera är viner som skulle vara intressant att prova att lagra. Jag känner att jag måste börja fundera på en resa till Balkan!

Magnus Reuterdahl