Sök

Magnus Reuterdahl Wine blog/vinblogg

Wine writing, in part Swedish, part English. Most new articles are published at http://www.dinvinguide.se

Etikett

stout

Port, Porter (som visade sig vara stout) & Stilton

Igår satt jag på kammaren och avnjöt en bit Stilton. Inte vilken Stilton som helst utan en Stilton Colston bassett.

Bild

Stilton Colston bassett  görs i Nottinghamshire av pastoriserad komjölk av Colston Bassett Dairy. Personligen tycker jag att detta är kungen av Stilton – mjuk, smakrik, krämig och… och… fantastiskt god.

Företaget Colston Bassett Dairy bildades i Vale of Belvoir, Nottinghamshire, 1913 av Dr William Windley. 1920 började man tillverka Stilton. Företaget är trots sin ålder ett av de minsta Stilton tillverkarna. All mjölk kommer från böner inom en radie av 1.5 miles (2,4 kilometer) från mejeriet, majoriteten av dessa är desamma som de som levererade redan på 1920-talet och en del. Det kan kanske ses som konservativt men det borgar för kvalitet och kontinuitet, att veta exakt var och från vem man får sina råvaror.

Historien bakom Stilton går dock tillbaka till 1700-talet, liksom begreppet ”Royal Blue” som också kopplas till osten. Stilton uppfanns av Elizabeth Scarbrow och ska ha serverats för första gången 1720 på Bell Inn i Stilton.

Vad dricker man då till dessa ostar? Traditionellt serveras de med Tawny Port och det var detta jag satt och irriterade mig på igår kväll. Jag hade ingen port! Jag behöver bygga upp en lite mer välstrukturerad vinkällare även i Linköping för just sådana här tillfällen.

Så till saken, punkt ett fixa lite portvin – pronto. Tre problem uppenbarar sig omdelbart:

  1. Jag vill ha en liten flaska.
  2. Jag är i Linköping och har därmed ingen vinkällarbutik.
  3. Jag behöver flaskan idag, dvs beställningssortimentet får räknas bort.

I Linköping finns tre monopolbutiker: Repslagaregatan 25-27, Ekholmens centrum och Tornby. Hos dessa finns följande portviner på 375 ml flaska:

Barão de Vilar 10 Year Old Tawny, Churchill’s Late Bottled Vintage 2007, Red Port, Sandeman’s
Invalid Port och Kopke Fine Ruby. Med andra ord fem att välja emellan.

För mig betyder det att det finns två som jag överväger: Barão de Vilar 10 Year Old Tawny och Churchill’s Late Bottled Vintage 2007.

Tawny port lagras i regel på små ekfat, lagringen ger det en ljusare färg och tydlig fatton. Vinet måste lagras minst sju år för att få säljas som Tawny men många säljs också med angiven ålder: 10, 20, 30 eller 40 år. Detta betyder att vinet i flaskan är en blandning av viner med en genomsnittlig ålder av det angivna antalet år, dvs några är äldre och några yngre.

LBV (Late Bottled Vintage) är ett årgångsvin, i detta fall 2007. Årgångsvinerna delad upp i två kategorier, LBV och declared vintage. Det senare tillhör ovanligheterna och sker endast vid exceptionella årgångar till exempel: 2003, 2000, 1994, 1985, 1983, 1982, 1980, 1977, 1975, 1970, 1966, 1963 och 1960. Ett LBV ligger på ekfat i mellan fyra och sex år. En traditionell Late Bottled Vintage buteljeras efter fyra år och får sedan fortsätta att utvecklas på flaskan, denna är ofiltrerad. Det finns också en modernare variant som ekfatlagras i sex år och är färdig för avnjutning direkt, denna är filtrerad och är ofta lite enklare.

Då Barão de Vilar 10 Year Old Tawny inte är dåligt men inte heller så spännande väljer jag att prova 2007 Churchill’s Late Bottled Vintage. Jag har inte provat denna årgång innan men tidigare årgångar har varit trevliga. Jag har också fått för mig att porter eller stout borde funka fint så jag ska nog ta och köpa mig en eller två sådana också :). Jag uppdaterar inlägget ikväll emedan jag smaskar ost och sippar på port och porter (eller möjligen stout).

Churchills LBV port 2007 (800x529)

Churchill LBV 2007 är en traditionell port, dvs ofiltrerad och kan med fördel lagras några år, åtminstone 5 år och sannolikt ytterligare några fler.

Det är en kraftig port med koncentrerad frukt, här finns söta hallon och gula plommon som omges av en lite körsbärskirschig ton. Det har lite peppriga tanniner och liten ton av söt lakrits i avslutet. Det är ungt och bör egentligen lagras några år men här finns en häftig friskhet och mineralitet. Det här är inte dumt alls och kommer utvecklas mycket fint – bra potential!

Plain Porter (800x520)

Plain Porter

Portern som visade sig vara en stout – känner mig lite lurad! Hur som haver den kommer från Irland och bryggs av Porterhouse Brewing Company och har något så udda som en klassisk ringkapsyl. Ölen i sig är frisk, mörk och balanserad. Jag gillar den och trots att känner mig lite lurad så är den riktigt bra!

Läs mer om den på ölbloggen Ofiltrerat.

Bägge fungerar bra till osten, jag gillar det där lite friska unga som bryter av och i portens fall det djupa fruktigt söta som gifter sig med osten och i ölens fall de lite mörka kryddiga kaffe- och kakaotonerna som också finner en vän i osten. Bäst är dock porten – men en lite äldre port hade det kunnat bli fantastiskt istället för ”bara” riktigt bra!

Magnus Reuterdahl

Motala bryggeri

Häromveckan skrev jag om några loppisfynd i form av knoppflaskor, tre med etiketter varav två fortfarande är tillslutna och innehåller pilsner – eller åtminstone vad som en gång var pilsner, läs mer här.

Pilsner Motala bryggeri AB (600x547)

Givetvis har jag inte kunnat hålla mig utan varit tvungen och forska vidare i frågan.

Motala Bryggerier bildades 1893, 1939 bytte det namn till Nya centralbryggeriet och 1954 såldes det till Stockholmsbryggerier för att till sist avvecklas 1961. Bryggeriet har dock ännu äldre anor. Motala bryggerier bildades då man tog över ett äldre bryggeri, C F Nordhs bryggeri, som sannolikt startade sin verksamhet redan 1858.

Motala Bryggeri, äldre foto. Årtal:?, Fotograf:?. Från M Dahlin, Motala ur Bryggerier i Sverige (1983).
Motala Bryggeri, äldre foto. Årtal:?, Fotograf:?. Från M Dahlin, Motala ur Bryggerier i Sverige (1983).

Motala Bryggeri låg på Verkstadsvägen, på norra strömstranden och drevs av direktör Eric Åkesson. Byggnaden, uppförd 1895, står fortfarande kvar.

Motala Bryggeri Anno 2013.
Motala Bryggeri Anno 2013.

Genom Motalas läge vid Vättern kunde man få spridning på ölet genom ångbåtstransporter, man levde också på att sälja pilsner till beväringar genom att driva marketenterier. Motala bryggeri gjorde detta på Malmslätt för 1:a och 2:a Livgrenadjärregementena,  men också vid Karlsborgs fästning.

Motala Bryggeri Anno 2013.
Motala Bryggeri Anno 2013.

Om jag hittat rätt har det funnits sju bryggerier i Motala: Lindéns Bryggeri, Motala Bryggeri, Motala Verkstads Nya Bryggeri, C.F. Nordhs Bryggeri, Bryggeriet Oscar, Strömbergs Bryggeri och Ströms Bryggeri. Nu finns det ett åttonde; Motala brygghus AB.

Motala brygghus gör sju öl: Östergyllen Saaz & Cascade, Stockholm-Motala Golden Ale, Skepparpinan Dubbel IPA, Slussvaktarens Brittbitter, Baltzars Dark Brown Ale, Kvarnöns Imperial Stout samt Motala Ica Maxi’s spring ale (!?!). Jag har provat ett par av dem, ett par har varit bra, framförallt tyckte jag om deras stout, och någon lite tråkig – något man dock bör åtgärda är etiketterna som är riktigt tråkiga.

Sommarblandning (600x408)

Angående den sistnämnda, Motala Ica Maxi’s spring ale, tror jag detta är ett misstag. Ett mikrobryggeri i samarbete med en stormarknad känns bara fel. Jag kan förstå att det ekonomiskt är intressant att få in en storförsäljare, ungefär som många vill få in en storsäljande BiB på bolaget. Det jag inte tror på är att som mikrobryggeri varumärkesliera sig med ett storbolag som ICA, det ger åtminstone mig dåliga vibbar och kalla kårar. Någonstans försvinner all de värden man normalt kopplar till mirkobryggeri såsom lokal förankring och hantverksmässig kvalitet. Jag har inte provat den så hurvida den är bra eller inte överlämnar jag till Magnus Bark på ölbloggen Ofiltrerat – läs mer här.

Magnus Reuterdahl

Vintweetup i Skåne del 1: Helsingborgs bryggeri

Jag skriver för sällan om öl! Utav någon anledning stöter jag ofta på kommentarer som: du som älskar vin kan väl inte gilla öl! Jag säger snick snack – jag gillar allt som är gott, må det vara vin, öl eller vatten.

Kommer vi till öl, finns det många som visar upp såväl komplexitet  djup och en stor smakvariation. Det finns öl som passar till olika tillfällen och maträtter samt uppvisar spår av ölmakarnas kunskap och vilja.

Kärnan, en del av det medeltida Helsingborgs slott. Kuriosa: det nyttjades under en period  som lagerlokal av Helsingborgs bryggeri.
Kärnan, en del av det medeltida Helsingborgs slott. Kuriosa: det nyttjades under en period som lagerlokal av Helsingborgs bryggeri.
Helsingborgs bryggerier, illustration av den första bryggeribyggnaden uppförd 1850. Bild från  boken Bryggerier i Sverige (1983) – Staffan Nilsson
Helsingborgs bryggerier, anno 1850. Bild från boken Bryggerier i Sverige (1983) – Staffan Nilsson

För några dagar sedan var jag i Skåne med #vintweetupSthlm under flaggan #vintweetupSthlm goes sydväst. Vårt första besök var på Helsingborgs bryggeri, ett klassiskt namn som stiger upp ut historiens dimmor nästan på samma på plats som det ursprungliga. Som man kan ana har det funnits ett historiskt Helsingborgs Bryggeri. Detta grundas av bankdirektör S.H. Hafström 1850 och var ett av de tre första i Sverige som bryggde en underjäst öl och bryggeriet låg bara ett par kvarter från det moderna. Det nuvarande öppnade tapparna 2010.

Bryggeriet
Bryggeriet

Bryggeriet är en kombination av gammalt och nytt. Bryggeribyggnaden minner om industrialiseringen på 1800-talet och skapa en bro tillbaka till ursprungliga Helsingborgsbryggeri. Innanför skalet möter vi dock det moderna med utrustning från såväl Kina, Europa som USA.

Detta bildspel kräver JavaScript.

På utsidan har man också ett pågående konstprojekt tillsammans med lokala graffitikonstnärer – som får tolka ölen med en sprayburk.

Helsingsborgs bryggeri graffiti (600x399)

På övervåningen har man skapat en provningslokal som är såväl personlig som hemtrevlig och utmärkt för att prova öl i stora eller små sällskap.

övervåning (573x600)

Under ett par timmar får vi anekdoter och fakta om bryggeriet och dess framväxt, framgångar och problem, men det som lyser igenom är optimism och framtidstro. Man har på kort tid lyckats skapa flera trevliga ölsorter som sålt bra. Helsingborg Lager har till och med sålt för bra, men på samma gång inte tillräckligt bra, då det är för stort för beställningssortimentet men för litet för ordinarie sortimentet – enligt bolaget är det med andra ord osäljbart. Jag tycker det snarast är ofattbart! En paradox som bara kan finnas på en monopolmarknad!

Helsingsborgs lager 2 (600x397)

Förutom Helsingborgs lager finns det ytterligare några av ölen sticker ut, för mig är det de mer traditionella med de kryddade är mer kul att prova. Så satsa på lager, pilsner, summer ale och deras indian pale ale – så har du en trevlig samling öl att njuta av 🙂

Helsingborgs pilsner (600x377)Helisngborgs summer ale (600x389) Helsingborgs indian pale ale (600x399)…sedan kan man toppa med deras kaffestout som också är riktigt trevlig 🙂

Helsingsborg bryggeri öl (600x387)

Det finns många duktiga och riktigt kul mikrobryggerier runt om i Sverige, Helsingborgs är definitivt ett av dem.

Det jag funderade på där och när jag varit på andra bryggerier är vad jag skulle vilja se mer av inför framtiden, när det kommer till mikrobryggerier. Det kan sammanfattas med mer av terrior och en än tydligare lokal koppling. Detta skulle kunna göras genom att egna, eller med näraliggande odlingar av humle, att man låter göra malt från lokalt jordbruk och leker med lokala, på växter förekommande, jästsorter – då kommer det verkligen blir helt lokala öl 🙂 Idag köps ofta humlen och malten från England, Tyskland eller Belgien med fler ställen.

Helsingsborgs bryggeri (600x379)

Om du är i Helsingborg passa på att göra ett besök, på deras hemsida finns information om provningar, besök med mera.

Magnus Reuterdahl

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: