Jag läste nyligen Lars O Lagerqvist & Nils Åbergs bok Mat och dryck i forntid och medeltid, ”om den ärbara vällusten” (de honesta voluptate): serverat för historiskt och gastronomiskt intresserade (1994). I denna hittade jag raden ovan, en rad som enligt författarna lär ha sagts av tidiga nordbor (goter) på 400-talet enligt en romersk skald och således var en av de äldsta skriftliga källorna rörande hur nordbor dricker. Då Bacco, Bacchus, nämns senare i versen kopplas detta till vin. När jag stöter på en rad jag inte känner sedan tidigare väcks intresset och jag känner mig tvungen att rota vidare, forskaren i mig vaknar. Ganska snabbt hittade jag en artikel av Magnus Snædal – The ‘Vandal’ epigram (Filologia Germanica – Germanic Philology Vol. 1, 2009, 181–215) som handlar om just denna vers.
De conuiuis barbaris
Inter eils goticum scapia matzia ia drincan
non audit quisquam dignos edicere uersos
Calliope madido· trepidat se iungere Bacco
ne pedibus non stet· ebria Musa suis
Översatt till engelska lyder den ungefär så här:
On foreign guests.
Among the Gothic ‘eils scapia matzia ia drincan’
No one ventures to recite decent verses.
Calliope hurries to depart from the wet Bacchus,
So it does not happen that a drunken muse doesn’t stand on her feet.
Versen återfinns i vad som brukar kallas Inter eils goticum eller det gotiska epigrammet vilken finns bevarad i minst fyra avskrifter. Originalet tros vara skrivet på 700- eller 800-talet. Enligt Magnus Snædal forskning verkar det som att goterna som omnämns är liktydliga med Vandalerna. Goter är ett uttryck som i texter från denna tid ofta används generellt för germanska stammar.
Vår faktiska kunskap om dessa stammar som kan kopplas till folkvandringstida, ca 300-400 e kr, grupperingar är egentligen ganska svag och det är inte heller något jag tänker gå på i djupet här men de äldsta källorna rörande just vandalerna rör en grupp människor i det inre Germanien. De finns omnämnda i romerska källor, så att de stod i kontakt med det romerska riket är ställt utom allt tvivel. År 406 berättas det att de i sällskap med andra stammar tågade över Rhen och under loppet av några år plundrade Gallien, gick över Pyrenéerna och år 429 lämnade Europa för att erövra Nordafrika. År 439 föll Karthago och blev vandalrikets huvudstad. År 534 ska det vandaliska riket ha upphört att existera efter ett slag där Östrom gick segrande. Varifrån vandelerna ursprungligen kom och tog vägen ligger dolt i historiens dimmor, även om det finns teorier att de ursprungligen kom från Småland, vilket dock får anses som osannolikt. Med detta kan vi säga att, även om vandalerna möjligen har ett ursprung i Sverige, rör texten snarast Vandaler som i så fall sedan länge hittat nya boplatser, så tyvärr är det inte beskrivning av hur nordbor dricker och enligt Magnus Snædal kanske inte ens europeiska sedvänjor utan snarast så som de utvecklades under tiden i Nordafrika.
Vad betyder då textraden: eils scapia matzia ia drincan
Det finns flera översättningar och flera teorier, dels på grund av det faktum att originaltexten inte finns kvar, dels och att det finns fyra avskrifter, med visa skillnader, dels kan orden tolkas på olika sätt.
Magnus Snædal tolkning av textraden är: Hail! Waiter! Food and drink! Och han framför också en såväl enkel som snygg tolkning av versen som sådan. Bordsgrannarna (barbarerna) som omnämns i titeln sitter i en restaurang, en krog eller ett värdshus, när dom gör det skriker de hela tiden dessa ord (eils scapia matzia ia drincan) vilket gör att det inte finns någon plats för poesi. Detta göra att poesins musa, Calliope, flyr, för hon vill inte bli berusad och tappa sitt metriska fotfäste – och där det inte finns någon musa finns inte heller någon poesi.
Jag tror med andra ord att vi kan vara överens om, att vi i detta inte hittat det äldsta skriftliga omnämnandet av vin (dryck) och nordbor i dessa rader. I samma bok, Mat och dryck i forntid och medeltid, finns dock ytterligare en text med viss ålder; Sången om Rig också känd som Rigsthula eller Rígsmál.
Sången som kommer från de isländska sagorna och ingår Codex Wormianus, ett manuskript av Snorres poetiska edda. I denna återfinns texten på manuskriptets sista sida och är tyvärr inte komplett. Den används oftast då man diskuterar samhällsorganisation och slaveri i Norden under yngre järnåldern, men här finns också en referens till vin. Jag föredrar normalt Collinders översättningar men har för närvarande endast tillgång till Braates, i sin helhet finns den här. Då sången omfattar 48 verser har jag valt att bara lyfta fram den vers som rör just vin, vers 32:
Fulla fat
fram hon satte,
silverbeslagna,
med sovel på bordet:
fett fläsk
och fåglar stekta;
vin var i kannan,
kalkar beslagna;
de drucko och språkade;
dagen gick till ända.
Rígsþulas dateras av de flesta till 1200-talet även om vissa tror att den kan vara något äldre.
Det som är intressant är att man kan kan koppla en tidigmedeltida skriftlig källa rörande Skandinavien och vindrickande. Jag skulle dock vilja kolla hur en transkribering ser ut av versen för att verifiera att det faktiskt står vin och att detta inte ‘r en tolkning av Braate.
Det finns ytterligare en passage i boken rörande vin och skandinaver och det är att Karl den skallige (Charles le chauve) (823-877) som var västfrankisk kung 843, kung av Akvitanien 848, kung av Lotharingia 869-870, kung av Italien 876 och romersk kejsare 875 skulle ha betalat en del av en sin tribun i vin till vikingar då de anföll Paris år 864 och 866. Dock kan jag inte finna att vikingar skulle ha attackerat Paris dessa år, Karl den skallige lade dock fram ediktet i Pistres 864 i syfte att försvåra för vikingarna. De attacker jag känner till mot Paris ska ha skett år 845, 857 och 885. Jag har inte heller hittat någon källa rörande vin, nu är det möjligt att jag bara missat den och att författarna angett fel årtal eller att det rör en annan stad än Paris. Om någon vet eller har en källa på detta vore det intressant att nysta vidare i.
Då var lite vinkuriosa och vinhistoria förmedlad så här en onsdagseftermiddag!
Magnus Reuterdahl
Magnus Reuterdahl Wine blog/vinblogg 
Senaste kommentarer