Sitter på balkongen, tack och lov i skugga, med ett glas svalkande bourgogne från Françoises Feuillat-Juillot Montagnu 1er Vru Les Coères 2011. Rent friskt, elegant med en mjuk frukt och en fint underliggande syra – perfekt balans och perfekt i solskenet.
Jag borde kanske dricka ett naturvin för jag sitter och läser igenom boken Naturligt vin av Emil Broomé & Emil Arvidsson, för andra gången, samtidigt som jag går igenom en text om den som snart ska publiceras på DinVinguide.se/Hwar fjortonde dag. Men just idag är detta ett utmärkt vin, samtidigt som jag inser att jag behöver se till att också ha lite bra naturvin på plats här nere i Linköping. Nu ligger inlägget upp läs det här!
Häromdagen skrev jag på Hwar fjortonde dag, Dinvinguide.se, om ett orange vin från den kroatiska vinproducenten Roxanich – idag är det dags för ett rött. Roxanich är en vingård som omfattar cirka 26 hektar, i västra Istrien nära Višnjan.
Vinerna är vad man kalla naturviner, med inslag av biodynamiska tankegångar, som man skriver på sin hemsida alltid under fullmånen. Man använder i princip inga tillsatser, med undantag för lite sulfur, man använder bara den naturligt förekommande jästen, man filtrerar inte vinerna, klarerar dom inte och man använder inga pesticider eller herbicider i vingården. Totalt gör man omkring 70000 flaskor om året.
Roxanich är en spännande producent och en riktigt duktig vinmakare, om du tidigare varit tveksam till naturviner så prova detta, för det här är bra viner och bra viner utan en massa tillsatser. Det är också en utmärkt producent att prova om du tidigare känt dig osäker på kvaliteten på viner från Balkan – här känner man vilka kvaliteter det finns att finna.
Fin syra, mogen profil men fräsch fruktig ton där tanninerna ger ett snyggt motstånd. Karaktären är örtig, köttig och minner lite om en lagrad chateauneuf-du-pape. Det finns också en fin fruktig ton som kommer med en mörk smygande sötma så där lite underifrån. Avslutet är så där höstligt jordigt med inslag av läder, tobak och skog. Smakerna spelar mellan elegans och kraft, mellan moget och friskt vilket skapar en komplexitet och spänning i vinet. Smakmässigt kan man beskriva det som någonstans mellan högra stranden i Bordeaux och Rhône. Längden i vinet visar att det går bra att lagra i ytterligare några år men det är riktigt spännande där det befinner sig nu.
Sammantaget är det här ett spännande vin som kanske känns en aning mer höst än vår men ännu har vi ju lite av vintern, kylan, fukten och mörkret kvar – passa på att njut av viner som lyfter säsongen!
Vinet finns tillgängligt via beställningssortimentet på Systembolaget och är ett varuprov från Armano’s.
Rioja är en klassisk region även om det Rioja vi ser idag till stor del hänger samman med industrialismen, vinlusen och Bordeaux. Vinerierna ligger i kluster nära den järnväg som drogs genom Ebrodalen. Bara i byn Haro finns mer än 80 vinerier.
Hur hänger då vinlusen (phylloxera) samman med Rioja? Vinlusens drabbningar började härja i Frankrike 1867 men drabbade Spanien först 1889. PÅ grund av detta växte Riojas vinodlingar kraftigt och med hjälp av järnvägen förseddes Bordeaux med druvjuice, vilket man gjorde Bordeaux-viner på. Under denna period var också många av den tidens bästa franska vinmakare ofta på plats och förde sin kunskap vidare till Rioja.
Givetvis har man dock odlat vin i Rioja långt före detta. Redan de gamla romarna uppskattade vin från Rioja. Under Bacchus överinseende använde man fötterna som vinpressar i håligheter huggna direkt i berget.
Vin som på farfars farfars farfars… …farfars tid. Ramon Bilbao winery. Foto: Rene Ames 2013.
Idag har vi klassificeringar av vin såsom DOC (Denominación de Orígen Calificada) och fastställda vintyper som cosecha eller vino jóven, crianza, reserva och gran reserva. Redan 1560 skapade vinmakarna i Logroño ett anagram för att säkerställa vinernas kvalitet och ursprung. Därefter har en en vinkultur sakta men säkert utvecklats och påverkats av tidens gång, av vinmakare från andra länder, av industrialisering och en mer globaliserad vinmarknad.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Traditionella rioja-viner är i ett internationellt perspektiv långlagrade innan det släpps på marknaden. Det har en tydlig fatad ton (amerikansk ek) men också en fin frukt och en bra syra. Vinet ska trots lagringen känns friskt och fräscht och eken ska inte vara dominerande utan som en del av vinet. Vill du känna på lagrat vin är Rioja och framförallt gran reserva något att prova. Vill du prova något riktigt gammalt ska du leta efter Vina Tondonia, i veckan släpps deras röda gran reserva från 1981 (!) på Systembolaget. Ett annat bra exempel på traditionell rioja är La Rioja Alta.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Det moderna Rioja har gått mot fruktigare och kraftigare viner, single vineyard viner, viner med mer udda druvor som fått lagras på fransk ek istället för amerikansk. Ett exempel på detta är Bodegas Roda där stilen är det framträdande eller Dinastia Vivanco som är mer kommersiellt moderna.
Roda Reserva 2006
De mest modernistiska, ultramoderna, kan i stil, om än inte i smak, kunna jämföras Italiens supertoskaner. Ett exempel på detta är Bodegas Baigorri.
Det finns dock ett mellanläge mellan de traditionella och moderna producenterna, låt oss kalla dem för pre-modernister. Dessa började en förändringsprocess under mitten av 1980-talet som syftade till att försöka göra vinerna såsom man gjorde dem under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet men med modern teknik. Ett exempel på detta är Bodegas Palacio.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Det som börjar komma är vad vi kanske skulle kunna kalla det post-moderna Rioja med naturviner, biodynamiska viner och små familjedrivna företag. Jag hittade inte så många av dessa, men bland de små vinerierna hittade jag ett som är riktigt bra och spännande: Bodegas Moraza samt ett fantastiskt naturvin från Pedro Balda, dock har man endast gjort 250 flaskor (ett fat). Men mer kommer sannolikt från denna scen och den är intressant.
Pedro Balda – Vendimia Seleccionada 2008
Ytterligare en väg finns, det är den som går åt ett helt annat håll. Vinmakare som skapar sina egna förutsättningar. En sådan är Richi Arambarri Pérez och hans viner från Vintae. Han står med en fot i det traditionella Rioja och med den andra experimenterar han, med viner som sträcker sig mot nya marknader och kundgrupper genom såväl etiketter och smaker. Men vinerna har också såväl komplexitet och elegans för att också tilltala vinälskare, dock genom att utmanar tanken på Rioja och dess smaker. Man gör dock inte endast vin i Rioja utan också i andra regioner.
Richi Arambarri Pérez
Matsu collection from Toro, Spain
Bebe Vino Bienbebido
Detta ska dock ses som något av generalisering, många producenter gör såväl moderna som traditionella riojor, eller viner som kanske faller lite mittemellan men ofta skiljer man dem åt genom olika namn. Ett exempel på detta är Bodegas Bilbaìnas vars viner under Viña Pomal är traditionella, medan La Vicalanda Reserva istället faller under de moderna, där man utgår man vissa odlingar och gamla stockar ekfatslagrar i fransk ek samt gör ett ultramodernt vin i Viña Zaco. Det senare är ett single vineyard-vin som görs utanför Riojas regelverk, dvs det är varken ett crianza eller en reserva, hur det smakar får jag låta vara osagt för jag har inte provat det..
Utöver denna lilla exposé av intryck från Rioja så måste jag säga att jag på bolaget eller hos näthandlare skulle vilja se mer vit Rioja, fantastiska matviner. Jag skulle också vilja se mer joven-viner, dvs unga viner med liten eller ingen fatlagring som är perfekta för vardagen.
Vad är ett vineri – en fabrik likt vilken annan masstillverkare eller ett pastoralt lantbruk?
Ett ärligt vin som dricks i rimliga mängder,
kan aldrig någonsin få skadliga konsekvenser för hälsan,
tvärtemot! (Emmerick A. Maury)
Vi vill gärna se vinbonden som en artist, någon som påtar i sin vingård och ur druvor skapar poesi för gommen. Sanningen är dock att de flesta av oss inte är villiga att betala för detta varför många av de största vinerierna snarast är att likna vid fabrikskomplex med egna laboratorier eller vad sägs om metoder som: Reverse osmosis, Spinning cone columns, Saccharomyces cerevisiae, designade jästsorter, varav flera genmodifierade (GMO). Har du hört om dessa tekniker tidigare och vet du vad de är? Palatepress har precis publicerat en mycket intressant artikel om detta som jag varmt rekommenderar. Ett annat sätt att förändra vin är att använda svaveloxid (S02), visst låter det gott (?), det är dock inte så farligt som det kanske låter. Svaveloxid är en naturlig biprodukt som uppkommer i vin under vintillverkningen under jäsningsprocessen på grund av jästen. Ofta tillsätter man också svaveloxid under olika skeenden i vinmakning och detta har diskuterats: Varför, till vilken nytta, varför inte, faror med mera, mer om detta kan du läsa i ett upplysande inlägg av Luis Alberto.
Som en reaktion är så kallade naturviner på frammarsch, viner som spinner på bilden om det där pastorala vinlandskapet, men är det viner vi vill ha? Smakar de inte lustigt, är de inte dyra, vad betyder naturvin? Många skulle säga ett vin utan eller med så få tillsatser som möjligt. Är detta naturligt? Det kan man fråga sig, vinmakare har på olika sätt bearbetat vin i princip så länge vi kan se bakåt. Man har förädlad druvor, man har korsat dem, man har tillsatt kryddor och förädlat metoder – så vad är naturligt? I viss mån vill nog de flesta vara hyfsat säkra på att vinerna man köper är korrekta, att de inte tagit smak av att jäsning inte stoppats i tid eller blivit för varmt men de flesta vill nog inte heller köpa ett syntetiskt vin eller ett vin med GMO-jäst eller GMO-druvor.
Det börjar bli dags att fundera på vad vi dricker inte bara vad vi äter, en replicator likt dem på Star Trek är fortfarande långt borta men syntetiskt druvextrakt med smak av bordeaux +H2O+C2H6O är det inte, kanske är det redan här.
Många inlägg om 19glas just nu här på bloggen, detta beror på helgens begivenheter. I fredags blev det återbesök på 19glas för att träffa Per och Britt Karlsson samt de andra skribenterna som liksom jag skriver för BKWine Magazine då och då.
Chateau de la Negly La Falaise 2009
Det hela blev ett trevligt samkväm med diskussioner om vin i allmänhet och naturviner samt vinskrivande i synnerhet. Man kan vara för eller emot Naturviner och olika klassificeringar som organiska, ekologiska eller biodynamiska viner mm. I slutändan är det bara en sak som gäller – att göra ett bra och intressant vin. Jag är inte mycket för dvs mumbo jumbo som nedgrävning av horn och exkrementer i samband med olika månfaser, å andra sidan vet jag inte om så många faktiskt praktiserar just detta. Ett faktum är att många av dessa vinodlare är intressanta personligheter och att detta i många fall återspeglas i deras viner. Vidare finns det något i viljan att skapa viner fria från tillsatser och kemiska gifter som tilltalar mig. Men som sagt, och det tål att understrykas, vinet måste i slutändan vara bra annars är det tämligen ointressant hur det tillverkats.
Nu blandar jag dock ihop flera olika benämningar på viner som såsom ekologiska, organiska eller biodynamiska. Gemensamt för dem alla är viljan av att göra mer naturliga viner eller viner utan tillsatser och kemikalisk besprutning och just det här med att sätta saker i specifika fack kan tända många eldar eller väcka många frågor. Är det ena mer naturligt än det andra, vad är naturligt med mera.
Fleurice en Remont 2010 Julie BalagnyDomaine de la Cadette Melon Récolte 2010
Det finns en hel del intressant på nätet att läsa om detta just nu, se t ex:
Alvarinho Dorado superior 2007Gajdos Pincészet Bibor Pibor Eger 2009
Är du intresserad släpps snart ett gäng naturliga viner på Systembolaget och det finns en hel del att prova på t ex 19glas. 19glas har många intressanta och bra naturviner i sitt sortiment och i princip alla går att köpa på glas. Vill man dock få ut maximalt väljer man att köpa flaskor då det ger betydligt mer vin för pengarna och går man samman några stycken kan man ju prova flera viner i alla fall. Några av dem ser du här i inlägget.
Kommande nyheter 21 ”naturviner” lanseras på Systembolaget på BKWine Magazine.
Tack till Per & Britt för en trevlig kväll och tack till 19glas för trevlig och bra inramning. Till övriga skribenter – vi ses igen på fältet!
Magnus Reuterdahl Wine blog/vinblogg 
Senaste kommentarer