Sök

Magnus Reuterdahl Wine blog/vinblogg

Wine writing, in part Swedish, part English. Most new articles are published at http://www.dinvinguide.se

Etikett

förkylning

Förkylningstider och kycklingsoppa

Följetongen fortsätter. Det började med min sambo var förkyld i början av december, fortföljde med att jag var förkyld i princip hela julen och nu är det dags för sambon att bli förkyld igen. Visst är livet fantastiskt.

När jag är sjuk tappar jag matlusten, dock behöver man få i sig vätska och näring (med min sambo är det tvärtom hon blir hungrig när hon är sjuk) så då är soppa perfekt. Så idag blir det kycklingsoppa.

Jag brukar göra kycklingsoppa på en hel kyckling. Steg ett är att göra kycklingbuljong. Jag följer inget slaviskt recept utan gör den lite beroende på vad jag har tillgängligt. Börja med att skölja kycklingen ordentligt, det går bra att använda den hel eller i bitar, jag brukar göra den hel (ca 1,4 kilo). Lägg ned den i en stor kastrull och fyll på vatten så att det täcker kycklingen och koka upp.

Grönsaker (524x600)

Under tiden hugg upp, inget finlir, två morötter, en bit rotselleri, två stjälkar av stjälkselleri, en röd pepparfrukt, 3 krossade vitlöksklyftor, fyra gula lökar och en rejäl bit purjolök. Till detta ska det i några stjälkar av bladpersilja och mejram eller oregano, ett 10-tal vitpepparkorn, två-tre matskedar tomatpuré och fyra till fem äppelcidervinäger.

Kyckling (600x534)

Skumma av ordentligt innan du häller ned rotfrukter, lök och kryddor. Låt sedan det hela sjuda, småkoka i ungefär en 1 ½ timma eller tills kycklingen är klar. Den är klar när köttet släpper lätt från benen. Tag upp kycklingen och rensa den, lägg tillbaka benen, skinnet, vinhagarna med mera i fonden och låt detta sjuda i ytterligare två timmar under lock. Lägg in kycklingen i kylskåpet under tiden.

Buljong (600x479)

Sila av och reducera ned vätskan till cirka 50 %. Smaka av så att den har en lagom rik och koncentrerad smak.

Dags att göra soppa!

Inte heller här har jag något exakt recept. Idag blir det att göra en potatis och kycklingsoppa.

Börja med att skära upp cirka ½ kilo potatis (här blev det mandelpotatis) i ca 2×2 bitar, en morot i lite mindre bitar och dela ett 10-tal cocktailtomater. Finhacka en gul lök och två vitlöksklyftor. Skiva upp en ca 1,5 dm purjolök fint. Bryn löken lätt i olivolja, så att den blir mjuk men inte tar färg, riv över citronskal från en halv citron, häll på en skvätt vitt vin och låt koka upp. Lägg i potatisen och tomaterna och häll på vatten och buljong (50/50) tills potatisen är täckt. Lägg i en bukett med lite oregano och en stjälk av stjälkselleri plus en tsk med torkad mejram. Låt koka på svag varm värme tills potatisen är klar. Fyll på med vatten och buljong vid behov. Strax innan den är klar lyft ur buketten med oregano och selleri och lägg ned kycklingen, låt koka upp. Smaka av med salt och peppar.

Kycklingsoppa

Jag serverade soppan med lite rostat bröd med parmesan och färska örter. Det här är en ganska mild soppa med mycket smak. Mjuk, örtig och mättande!

Till soppan blev det ett vin jag upptäckte i somras när jag besökte Pfalz från Weingut Rings som numer finns på beställningssortimentet. Rings Freinsheim Weisser Burgunder 2012. Rent, fräscht, bra syra, elegant och med massor med mineral och en lite solvarm frukt. Mycket trevligt!

Rings Weisser burgunder

Magnus Reuterdahl

Bland krogar och Schweizerier i Stockholm på 1850-1880-talet

Med en förkylning som fått näsan droppa likt istappar i vårsol och ett luktsinne som flugit sin fjärran kos håller jag mig på minst armlängds avstånd från mina vinflaskor. Jag har just slängt i mig lite köttfärsbiff i vilka jag proppat ned habanero och vitlök med resultatet att det smakade en aning mer än uppvärmd kartong.

Två gamla stockholmares anteckningarSå istället för kulinariska upplevelser vänder jag mig mot de nedskrivna och kulturhistoriska. Ni som följer bloggen mer troget vet att jag ibland dyker ned i allsköns böcker som beskriver svunna tider, här skyller jag på min arkeologiska ådra. Denna gång har jag slagit upp Nils och Edvard Selanders Två gamla Stockholmares anteckningar (1920) där jag hittade ett kapitel som verkade intressant Restauranter och krogar. Förströelser.

Boken spänner över cirka perioden kring mitten av 1800-talet fram till 1920-talet. Man beskriver att krog- och nöjeslivet främst låg i stadens källarlokaler. Två av dessa frekventerades av bröderna, den ena låg i hörnet Obeservatorieplan och Norrtullsgatan och dit fick de följa sin farfar som barn. Denna krog var av det enklare slaget och torde enligt författarna utgöra en typisk krog i tiden:

Rummet var så lågt i tak, att en vuxen lätt nådde dit med handen, och hela krogsalen hade 20-25 m2 golvyta. Golvet var bestrött med sand och enris och i ena hörnet fanns en låg disk och en skänkhylla med allehanda spritvaror. I rummet fanns 4-5 bord med plats för 4 vid varje. Mathållningen måtte ha varit mindre påkostande för krögarmor, ty det tilltugg, som gästerna använde till det flitigt inmundigande ölet och brännvinet, var nästan uteslutande kryddskorpor.

En kul not är att sockerdrickan fanns redan då, för det var det som farfar bjöd barnen att dricka.

Drottningatan - Rådmansgatan 1800-tal

Den andra krogen var en krog dit bröderna gick då de var lite äldre, gardistkrogen i Trångsund. Denna öppnade vid 3-4 på morgonen för sina kunder som bland annat bestod av gatsopare, sjömän och gardister.

För de mer kunder från de högre samhällsklasserna källare, som belägna utanför tullarna kallades för värdshus, dessa hade både mat- och spritservering. Ett nytt uttryck för mig är Schweizerier vilket var namnet på ställen som endast serverade dricka. De fanns över hela staden men de flesta låg kring Gustav Adolfs torg såsom Andalusiskan. Mest känt var dock Thunbergs, detta var kan kanske ses som nutidens Stureplan, mer som en exklusiv klubb än en öppen krog för kreti och pleti, man hade inte gästlistor men man var eller mindre tvungen att vara godkänd av mamsell Thunberg för att få njuta barens fröjder. Förutom sprit såldes också vanligen konfekt och karameller på Schweizerierna, dock sålde dessa så sällan att det sägs att mamsell Thunberg bytte ut dem mot träbitar inslagna i karamellpapper vilket långfingrade gäster ibland fick erfara.

Kapitlet fortsätter med en genomgång av flera klassiska krog och restaurang namn av vilka några lever kvar ännu idag – så jag ber att få återkomma till bröderna Selanders beskrivning av Stockholms krog- och nöjesliv vid ett senare tillfälle.

Magnus Reuterdahl

Husmorskurer!

En vecka under täcket :/ och ännu ingen ljusning; feber, hosta, nästäppa och halsont. Det är inte utan att man självömkar lite grann. Detta är ett sådant tillfälle då inget vin i världen verkar hjälpa eller kanske mer korrekt känns ointressanta. När man varken känner doft eller smak kan det lika gärna vara. Möjligen skulle lite välkryddad glögg tränga igenom!

Istället för vin blir det diverse husmorskurer:

  • Upphettat vatten med citron och en sked honung samt en skvätt vodka för att lena halsen och döda bakterier. Lenar gör det och dämpar såväl hostan som lindrar det halsonda, dock endast kortsiktigt.
  • Apelsiner & apelsinjuice – tja det ger ju i alla fall näring och vitaminer bör ju inte skada.
  • Vitlök, ingefära och habanero samt en aning honung, lite snabbt uppstekt – rensar luftvägarna, dock endast tillfälligt.

Till detta kommer ett par liter vatten, några koppar te och kaffe om dagen.

Förr i tiden hade jag fått vända mig till en klok gubbe eller gumma och fått en välsignelse, trollformel, bön, åderlåtning eller blodstämmare – själv ser jag tillbaka till barndomen och Millejors sång från Svenska sesam (se cirka 1 minut in i klippet)!

 

Trots allt har man ju trots allt både fler kanaler att välja på än när man var liten och dessutom youtube, alltid något!

Magnus Reuterdahl

 

 

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: