Sök

Magnus Reuterdahl Wine blog/vinblogg

Wine writing, in part Swedish, part English. Most new articles are published at http://www.dinvinguide.se

Etikett

evinhandel

For Whom the Bell Tolls – the Handlavin.se saga

judge dreddDå är det dags. Peder Molin, Handlavin.se ställas inför skranket. Under två dagar, 5-6 maj, kommer det avgöras – skyldig eller icke skyldig. Jag tänker dock inte föregå rättegångens resultat.

Det finns det som talar för en fällande dom, till exempel att Handlavin.se är/var ett svenskt företag till skillnad mot många andra nätvinhandlare. De flesta har valt att lägga hela sin verksamhet utomlands.

Det som talar för Handlavin är att åklagaren kommit fram till att Handlavin.se betalat alla skatter och inte sålt till minderåriga och att företaget har varit registrerat för distanshandel för vin hos skatteverket. Företaget har försökt att göra rätt för sig varför det bör bli svårt att bevisa uppsåt, dvs uppsåt att lura staten på pengar eller bryta lagen. Tvärtom kan Peder Molin/Handlavin.se visa att man försökt följa svensk lag – sedan kanske det dock visar sig att han inte lyckats fullt ut.

Handlavin Peder Molin
Handlavin Peder Molin

Om jag förstått det rätt driver åklagaren linjen att Peder har haft ett varulager i Sverige och därför bedrivit detaljhandel i Sverige. Peder hävdar å sin sida att alla viner funnits hos respektive vineri i Österrike tills dess att kunden beställt och betalat för vinet. Därefter har det packats och adresserats i Österrike och skatt och avgifter har betalats, varefter det skickats till Sverige och kunderna. Vi får se hur det går – jag håller dock en tumme för Peder!

Franz Schneider i sin vinkällare i Halbturn, Österrike.
Franz Schneider i sin vinkällare i Halbturn, Österrike.

Det är lite av ödets ironi att österrikiska vindagen på Grand Hotel går av stapeln samma dag som en av dess största förespråkare här i landet får stå framför domaren. På plats på såväl mässan som för rättegången är vinmakaren Franz Schneider från Artisan wines, en av de producenter som samarbetade med Handlavin.se. Han kommer också att vittna i rättegången.

Det är faktiskt en hel del som står på spel, givetvis personligt för Peder det är aldrig roligt att hamna i hans situation men också för Systembolaget. Skulle Peder vinna detta står monopolet på en mycket skakig grund!

Det vi kan se av detta är att rättvisans kvarnar maler långsamt: läs Peder Molins tankar om polisanmälan från 2011 som 2015 ledde till domstolen här!

Magnus Reuterdahl

Systembolaget polisanmäler Citygross och Winefinder!

Vi lever i en spännande och omvälvande tid när det kommer till alkoholpolitik och det verkar som att Winefinders och Citygross samarbete kan visa sig vara tändvätskan som antingen får näthandeln att bli till aska eller monopolet att gå upp i rök.

Samtidigt som den statliga utredningen om bland annat tillsyn av e-handel med alkohol kommer väljer Systembolaget att polisanmäla (det sannolika är nog dock att man lämnat ärendet till åtalsprövning) Citygross och Winefinder, eftersom Systembolaget inte kan se hur den här typen av försäljning av alkohol i Sverige skulle kunna vara laglig.

Går man till utredningen bekräftar denna att lagen är otydlig, men säger, såvitt jag kunnat se, inte att e-handel i den form som bedrivs idag är olaglig. Det är dock viktigt att regering och riksdag tydliggör vem som har rätt att sälja alkohol i Sverige och vem som inte har det.

Personligen kan jag dock tycka att lagar bör testas i domstol innan riksdag och regering går in och gör ändringar. Därför tycker jag det är bra att Systembolaget faktiskt gör en polisanmälan – frågan är dock vad de egentligen anmält dem för, det framgår inte av deras pressmeddelande. Systembolaget spelar dock ett högt spel – en dom kommer bli prejudicerande och risken är stor att man i och med detta öppnar upp för såväl svenska domar som EU-domar som kan komma att skuta monopolet i sank.

I sammanfattningen av utredningen sägs att utredningens övergripande uppdrag är att föreslå åtgärder som kan bidra till en effektivare tillsyn av reglerna om marknadsföring av alkoholdrycker och tobak samt lämna förslag om hur tillsyn av e-handel och hemleverans av alkoholdrycker – utifrån nu gällande regler – ska bedrivas och hur ålderskontrollen i samband med sådan handel ska säkerställas.

Min tolkning av detta är att man säger att sådan handel är OK och att detta kan göras inom gällande lagstiftning men att tillsynen av sådan handel måste bli bättre!

Systembolaget nämner i sitt pressmeddelande att marknadsföringen av alkohol ökar. Man skriver att den inte sällan är aggressiv och uppsökande och att detta hör samman med det ökande antalet alkoholbutiker på nätet.

Här tycker jag man har helt fel och snarast är ute och gör en såväl felaktig tolkning som beskrivning av hur det faktiskt ser ut. Man väljer att helt att bortse från att den övervägande mängden reklam rör varor som finns att handla på Systembolaget och betalas av importörer som säljer och gör vinster via Systembolaget – inte näthandlare! Nätvinhandlarnas Branschorganisation redovisar att deras medlemmar förra året lade ut tre miljoner kronor på marknadsföring under 2012 medan de importrörer/tillverkare som säljer via Systembolaget lade ut 928 miljoner kronor (Källa: Nätvinhandlarnas Branschorganisation via Svd Opinion).

Nätvinhandlarnas branschorganisation instämmer i de förslag kring marknadsföring av alkohol som utredningen föreslår men hade önskat hårdare straff för dem som inte följer lagen samt ytterligare resurser för tillsyn. Läs mer på Hd.se.

Läs Systembolagets pressmeddelande här

Läs Nätvinhandlarnas Branschorganisation pressmeddelande här

Jag är ingen jurist utan detta är mina åsikter utifrån det jag läst hitintills, de kan komma att förändras över tid – just nu: Handsken är kastad – låt striden börja!

Det har skrivits en hel del om detta så här kommer fler länkar till olika åsikter, intressant att notera är att blogginläggen är sakligare och mer innehållsrika än de flesta tidskrifter, där de värsta bara verkar ha kopierat pressmeddelanden utan reflektion – varför har gammelmedia svårt att behålla sina läsare? – man undrar:

Bloggar: VintomasChampagne och mat, Winepunk.net

Tidningar (på nätet): Svenska dagbladet, Svd LedareDagens Nyheter (ekonomi), DN Ledare, Aftonbladet, Expressen, Expressen Debatt (Mattias Svensson Magasinet Neo) Resumé, DI.se, Norrtelje Tidning, Barometern, GP

Forum, E-magazine: E-handel.se, BKWine Magazine

IOGT & Systembolaget: Lev livet med Linda, Accent, Anna har ordet, Drugnews, Carl B Hamilton (Fp & Systembolagets styrelse) via Svd Opion, Accent intervju med Maria Larsson

HUI-rapport: Försäljning av alkohol på nätet

Jag har säkert missat något, tipsa gärna!

Magnus Reuterdahl

Garagevin ala Champagne


FranskaVinlistanI helgen fick jag tillfälle att prova tre viner från champagne producenten David Léclapart via nätvinhandeln Franska vinlistan.

Jag har provat och druckit viner från David Léclapart vid ett par tillfällen tidigare och alltid gillat vad jag provat men känt att det varit en aning ungt. Nu fick jag prova vinerna med ett par års ålder – och jag gillade vad vad jag fick i glaset – inte oreserverat – men överlag.

Vad menar jag då med garagevin? På 1990-talet uppstod en grupp vinmakare i Bordeaux som kallades the garagistes vilket var en innovativ grupp av vinmakare som tillverkade vin i sitt eget hem eller garage,vins de garage eller garagevin. Mest känt är kanske Château Valandraud som startade sin verksamhet med en 0,6 hektar stor vingård i Saint-Émilion 1989. Då man 1995 fick ett högre betyg än flera av de stora Bordeaux-producenterna av Robert Parker steg priserna snabbt och idag kostar deras första vin närmare 2000 kronor flaskan. David Léclapart är inte ett stort champagnehus utan gör sin viner mer eller mindre i sin mors garage, och lagrar dem där också. Detta är del av problemet när jag tycker de är för unga – han har ingen plats att att lagra dem så för att ge dem de där extra åren de behöver. Så mitt tips är köp och lagra!

David Léclaparts vingårdar är inte stora, totalt har han knappt 3 hektar uppdelat på 22 ‘parcels’ av vinrankor, alla ligger i en östsydöst-sluttning mot byn Trépail vid Montagne de Reims. Han gör cirka 11500 flaskor per år, odlingarna är biodynamiskt och han använder använder inget dosage, dvs man tillsätter inget socker eller extra sötma samt endast ett minimum med svavel. Vinerna är ofiltrerade och den malolaktiska jäsningen sker helt naturligt.

Champagne David Léclapart L'Amateur 2007 BdB

Vad vi provade var 2007 L’Ameteur, 2005 L’Artiste och 2005 L´Apotre. Det som skiljer vinerna är dels var druvorna kommer ifrån och hur de skapats. L’Amateur kommer från ett knappt 10-tal lägen och vinet har legat i emaljerad tank, i L’Artiste kommer vinet från tre lägen där cirka 50% av vinet legat i emaljerad tank och 50% i barricker och L’Apotre kommer från ett läge, La Pierre St Martin,där vinrankorna planterades 1946 av Léclaparts farfar och vinet har legat på barricker. Alla tre är BdB (Blanc de blancs), dvs gjorda på 100 % chardonnay.

Jag skulle säga att detta är moderna champagner, med detta menar jag att de är överlag mycket rena och fräscha, elgant och med massor med mineral. De är mineraldrivna snarare än fruktdrivna och kan upplevas som lite kalla. Syran är precis och balansen när perfekt med ett undantag, jag kommer till det. Min tidigare upplevelse är att de viner jag provat varit lite för unga men fyllda av potential och personlighet, trots det lite svala och rena. Med några år till i flaskan känns vinerna mer närvarande.

Vin nummer ett är L’Amateur 2007 kan kallas ett instegsvin. I stilen är detta ett bra skål-vin, lagom för festen som fördrink eller att skåla i. Vinet har en tydlig mineralton, är rent och fräscht. I frukten finns lite grapefrukt, vit persika, och grönt äppelskal. Snygg, ren och enkel men ändå med personlighet.

David Léclapart L'Artiste (600x392)

Vi följer upp med L’Artiste 2005 som känns lite ekfatsdriven och med en lite varm frukt, det är intensivt pepprigt men syran är en aning slirig. Snygg mineralitet men håller tyvärr inte hela vägen fram. 2006 jag provade för ett tag sedan känns betydligt bättre.

Från samma årgång är L’Apôtre 2005 och för mig är detta utmärkt, stringent, balanserat elegant och modernt med en hint av ekfat, koncentrerad men lätt frukt, citrus, gula äpplen, lite jordtoner, varm sten och peppar. Modernt, välgjort och personligt.

Champagne  David Léclaprt L'Apôtre 2005 BdB PC

Det intressanta med vin är i slutändan hur olika man kan uppleva det. Jag var på provningen med min sambo och med ytterligare en vän och ingen av dem var helt inne på denna stil. Jag är det dock och skulle gärna ha mer av detta och om du köper ungt lagra!

Provningen var en sortimentsprovning och jag var bjuden på provningen.

Magnus Reuterdahl

Just nu på BKWine Magazine: Nätvinhandel del 1

För några veckor sedan var den första samlade sortimentsprovningen för nätvinhandlare, jag skrev några inledande ord om det i inlägget Den fula ankungen?

Björnstierne Antonson, Winefinder, arrangör av sortimentsprovningen
Björnstierne Antonson, Winefinder, arrangör av sortimentsprovningen

Jag var dock på provningen för BKWine Magazines räkning och har skrivt tre lite mer ingående artiklar med en presentation av nätvinhandlarna som deltog och några av de viner jag fann mest intressanta. Nu ligger den första artikeln av tre uppe: Näthandel, ehandel, vinhandel; sortimentsprovning med svenska vinbutiker på BKWine Magazine – skynda, läs och fynda?

vinprovning näthandel 1

Magnus Reuterdahl

Den fula ankungen?

Du kommer i håg historien om den lilla fågeln som blir mobbad i ankdammen men som i slutet växer upp till en ståtlig svan – möjligen kan denna analogi användas på näthandlarna – än så länge är dom små och möjligen är sortimentet begränsat men å andra sidan är det många som fungerar som utmärkta komplement till Systembolaget.

I förra veckan hölls den första samlade provningen av näthandlare, arrangerat av Winefinder, som samlat ytterligare sju butiker: Xwine.se, Roberson wine, Invinitum, Franska vinlistan, Italienska magasinet, Vinupplevelser och Vinstocken. Med andra ord långt ifrån alla, BKWine listade ett 40-tal förra året, men väl en god början.

Björnstierne Antonson, Winefinder
Björnstierne Antonson, Winefinder

Jag var inbjuden via BKWine Magazine och kom tillsammans med ytterligare 12 vinkommunikatörer; journalister, skribenter och bloggare. Det fanns ett 100-tal viner att prova. Jag hade hoppats på fler personer från vinmedia – det finns säkert flera anledningar varför inte fler kom, jag vet vissa som inte fått inbjudan eller inte visste om provningen, vissa var upptagna med annat och att vissa sannolikt inte var intresserade av en eller annan anledning.

En av de 13: Magnus Ericsson HD 24 Uppkorkat
En av de 13: Magnus Ericsson HD 24 Uppkorkat

Inom den närmast tiden kommer ett jag skriva ett antal artiklar som kommer att publiceras på BKWine Magazine, med lite mer information om respektive företag samt om deras bästa viner (på provningen).

vinprovning näthandel 1

Hur är då sortimenten? Det finns ett antal intressanta viner, några är mer vardagsviner och några känns relativt ointressanta, dock handlar det till viss del om personlig smak. På en provning av detta slag är det också så det ska vara, viner som visar på butikernas sortiment inte bara deras mest exklusiva viner utan deras bredd. Jag tycker att det tyvärr fanns lite för mycket amarone och ripasso men å andra sidan är dessa storsäljare hos bolaget och sannolikt också hos flera näthandlare varför jag antar att man vill visa upp dem.

På det stora hela tycker jag att vinintresserade borde välkomna näthandlarna även om man kanske inte älskar alla butiker eller alla viner, men vem älskar allt på bolaget. Jag tror att de företag som har en konsekvent linje och en röd tråd i sitt sortiment kommer att ha det lättare att hitta sina kunder än de som blir en typ av mini-bolag – men det är en personlig reflektion.

vinprovning näthandel 2

Varför borde man då vara intresserad? Om de flesta som skriver om vin är som jag – drivs de av nyfikenhet, att hitta nya arenor, nya viner och upplevelser då borde man vilja prova så mycket som möjligt om inta annat för att kunna jämföra. Varför nöja sig med en (Systembolaget) när det finns massor av alternativ? Man kan tycka vad man vill om nätvinhandlarna och deras sortiment eller berättigande men de finns här och de säljer vin – lagligt! Jag ser detta som en av nycklarna om jag ska handla, att jag kan lita på det företag jag handlar av och att de betalar skatt och moms i Sverige (och givetvis att de har de viner jag vill ha). Bara detta borde få journalisterna därute att bevaka näthandeln; vilka är seriösa och vilka är det inte, vilka kan kunden lita på, följer de svensk lag etc. klassisk konsumentsjournalistik.

Mer om provningen och butikerna kommer ni kunna hitta på BKWine Magazine de närmaste veckorna – jag hoppas på fler provningar av detta slag, kanske med mer tydliga teman såsom nyhetssläpp, sommarviner, höstviner, enskilda länder eller druvor etc.

Andra som skrivit är Magnus Ericsson och Finare Vinare

Magnus Reuterdahl

Vad är ett borgarvin?

Häromdagen knäckte vi ett varuprov från the Wine Company Chateau Bellegrave 2008 Medoc Cru Bourgeois (läs mer om vinet här). Ni har nog liksom jag snubblat över olika kvalitetsbeteckningar på vin t ex de franska klassificeringarna A.O.C. (Appellation d’origine contrelée), VDQS (Vins delimité de qualité de supérieur), Vin de Pays (lantvin), Vin de table (bordsvin). Andra är de 1855 års klassificering av bordeauxvinerna såsom Premier Cru, Deuxièmes cru, Troisièmes cru, Quatrièmes cru, Cinquièmes Cru och Grand Cru Classé (Jag är fullt medveten om att jag inte förklarar dessa termer här och nu men kommer att återkomma till det vid tillfälle).

– Vad betyder då Cru Bourgeois – Borgarnas vin? 

Jag har sammanfattat det lite snabbt här men Anders Öhman har skrivit ett bra inlägg som är mer heltäckande, läs mer här. Viktiga år när det gäller just Bordeaux är 1855, 1932, 2003, 2007 och 2008.

1855 görs den första klassificeringen inför världsutställningen, redan då planer att utvidga denna med cru bourgeois , det kom dock att dröja till 1932 då handelskammaren i Bordeaux upprättade en ny förteckning som denna gång omfattade 444 slott. Denna ratificerad dock aldrig officiellt men användes mer eller mindre fram till 2003. Då antogs Cru Bourgeois de Médoc som en officiell klassificering, 444 slott hade dock nu blivit 247. Redan 2007 revs dock beslutet upp efter att några av de som uteslutits överklagat och benämningen förbjöds. 2008 lades nya regler fram där alla egendomar i Médoc kan ansöka om att bli godkända genom ett kontrollbesök för att se att de når upp till minimikraven på anläggningen. För att få använda namnet räcker dock inte detta utan vinerna provas och de som uppnår kraven får benämnas cru bourgeois och förses med en kontrolletikett. Av 309 slott blev 243 godkända för årgång 2008 och 246 för årgång 2009, men bara 218 blev godkända bägge åren.

Bild från the Wine Company

Chateau Bellegrave 2008 Medoc Cru Bourgeois görs på 60% cabernet sauvignon, 35% merlot, 5% petit verdot.

Det har en förhållandevis fruktig doft med inslag främst röda bär men också en lite underliggande mörkare frukt och svarta vinbär, ekfat och färska örter samt en aning tobak. Det doftar Bordeaux!

I stilen är det förhållandevis lätt men med en hel del ekfat och bra tanniner. Det är välbalanserat med en fin syra, från botten kommer en fin fruktig kraft och ganska tät frukt med inslag av såväl körsbär, röda och svarta vinbär som en aning plommon och i eftersmaken färska örter, en aning stall och lite tobak samt en aning järn.

Detta är ett trevlig bordeauxvin i den lite mer lättillgängliga stilen, enkel men riktigt bra och kanske främst till mat, drick nu eller inom två till tre år.

Magnus Reuterdahl

Tre helgonvin från norra Rhône

För någon vecka sedan gjorde jag en pilgrimsvandring till Caviste’s vinkällare för att prova tre viner från Saint Joseph, en appellation i norra Rhone. Vinerna från detta område görs i regel på syrah med en tillåten inblandning av 10 procent rousanne och/eller marsanne.

Som brukligt presenterar Caviste tre viner från en och samma producent i lite olika stil och prisläge. Producenten är Domaine Coursodon, som är inne på sin tredje generation av vinmakare i området. Dagens vingård drivs av Jèrôme Coursodon. Egendomen utgörs av ca 15 hektar vingårdar kring byarna Mauves, Tournon och Saint Jean de Muzols.

2010 Domaine Coursodon Saint Joseph Silice

Fullt med blå frukter och mörka bär med en fin stuns och inslag av viol, sötlakrits som drar åt fänkål. Det har en fin tanninstruktur, med ett litet inslag av blyerts, kärnbeska och mineraler som drar år stenrök (tänk flinta som slås mot flinta). Ett elegant vin, med en lite lekfull frukt och hetta i avslutet . Drick under våren eller sommaren.

2010 Domaine Coursodon Saint Joseph L’Olivaie

Vinet har en lång lite läskande doft med ett litet blommig inslag godislikt anslag uppbackat av mjuka ekfatstoner och varm sten. Smaken är sötsyrlig och torr med ett fint inslag av ekfatstoner och en pigg syra. Det har en fin frukt och bär koncentration som går från lätthet till ett få mer kraft i botten, i avslutet kommer en fin lite pepprig ton med inslag av såväl örter som mineraler. Det är ungt, men mycket trevligt redan nu, friskt och mycket charmigt. Går att dricka nu men bör också gå utmärkt att lagra några år.

2010 Domaine Coursodon Saint Joseph Le Sensonne

Här finns lite rostade fat, inslag av kakao, en lite djupare bärsötma, en fin täthet och varma tanniner samt stentoner. Elegans med kraft, ungdom som ger en liten obalans, lång eftersmak med en hel del kraft och kryddor samt en efterhängande, ekande fruktgodiston men ett uns av kärnbeska. Detta har en fantastisk potential men jag skulle gömma den i vinkällaren minst ett par år.

Tre mycket trevliga viner, med massor av karaktär och personlighet, här finns mycket som minner om Hermitage och Crozes-Hermitage viner. Det som binder dem samman är elegansen, de rena tydliga smakerna och mineraltonerna. Caviste har återigen plockat ihop en mycket trevlig vinlåda.

Vinlådan släpptes för någon vecka sedan och om de inte redan är slutsålda har man till den 27 april på sig att beställa av dessa läckerbitar. Läs mer på Caviste’s hemsida.

Magnus Reuterdahl

Unter den Terrassen zu Jois anno 2008

Långfredagen gör skäl för sitt namn – helt plötsligt har man all tid i världen att blogga, så jag fortsätter att beta av min ”blogg-skuld”, dvs blogginlägg som varit på gång någon tid men jag inte haft tid att färdigställa. Detta rör vinet Unter den Terrassen zu Jois från den österrikiska producenten Umathum i Burgenland. Druvorna odlas på vingårdslägen på bägge sidor om sjön Neusiedl på steniga terrasser med namn som Ried Hallebühl, Vom Stein, Haideboden och Kirschgarten. Jorden består av skiffer, kalk, lera och småsten vilket ofta ger en fin mineralitet i vinerna. 2008 är ett lite svårt år i Österrike, men jag har druckit en hel del bra från 08 i alla fall, det var många hade problem med fukt och mögel då det var en hel del nederbörd (både i form av regn och hagel). Totalt sätt ett fuktigt år och förhållandevis lite vind.

Ska man handla Österrikiska viner i Sverige tröttnar man ganska snart på det statliga monopolet, det finns i och för sig en del bra viner, främst vita (Grüner Veltliner & Riesling), men de finns företrädesvis på vinkällarbutikerna och i beställningssortimentet. Det som imponerade mest på mig när jag var i Österrike för några år sedan var dock de röda vinerna, framförallt de gjorda på St Laurent, Zweigelt och Blaufränkish men också på Pinot Noir. När jag kom hem började jag scanna av möjligheten att hitta Österrikiska viner i Sverige och snart föll mina ögon på nätvinbutiken Handlavin.se som har ett trevligt och ständigt växande sortiment. Jag kan med varm hand rekommendera Handlavin.se som jag handlat av sedan dess, men också får en del varuprover från.

Ett varuprov jag fick från Handlavin.se är 2008 Umathum Pinot Noir Unter den Terrassen zu Jois som jag provade föregående helg.

Doften har lite varm frukt, inslag av körsbär, jordgubbe, hallon och ekfatskrydda och en aning stenrök.

Vinet är tätt, lite krämigt med en lite lätt syltig ton som dock är fint balanserad med snygg syra och liten dos rökiga mineraler. Här finns vildhallon, körbär, lite smultron och plommon. Det har också en aning kärnbeska, ett kryddigt inslag med lite kryddnejlika och torkade örter samt tobak och ekfatskryddor. Allt snyggt sammanfogat till ett smakrikt men ganska mjukt nästan lite gräddigt vin med viss elegans. Lång kvarhängande eftersmak med en mjuk struktur.

Detta är uppenbarligen ett riktigt bra vin, dock har jag några frågetecken – om jag måste välja, väljer jag Österrikes Pinot kloner framför deras Pinot Noirer. De är bra men har svårt att mäta sig med de franska, men å andra sidan får man mer för pengarna i Österrike så vad väljer man – jag vet inte riktigt, dock – gillar du Pinot är detta något du bör prova för det är riktigt trevligt. Är du istället mer intresserad av Österrikes terroir så trycker jag att du bör prova något gjort på St Laurent, Zweigelt eller Blaufränkish istället.

Efter några timmar har vinet öppnat upp sig och blir allt mer elegant, får en bättre tanninstruktur, lite inslag av röda äpplen och mer integrerade kryddor. Dagen efter har utvecklingen fortsatt i positiv riktning, lufta ordentligt eller låt ligga och vila några år. Så efterhand stärks rekommendationen.

Bild kommer, dock ligger den på mitt andra minneskort – så detta får dröja tills nästa vecka.

Magnus Reuterdahl

Lübecker Rotspon Grande Sélection Carl Tesdorpf 2009

Bordeauxviner i mellanprisläge är inget som det direkt dräller av i bolagets hyllor, jag fick ett varuprov från the Wine Company2009 Lübecker Rotspon Grande Sélection Carl Tesdorpf.  Det första som slår en är varför en tysk titel på ett bordeauxvin, det andra är flaskans form, detta är mer vad jag skulle kalla en butelj än en flaska och sannolikt gjord för att minna om en svunnen tid. Vinet är gjort på 70% merlot och 30% cabernet sauvignon och tappas i Tyskland via Carl Johann Tesdorf.

Vinet har en fruktig doft med inslag av mörka och röda bär, lite blommor samt ekfatkryddor. Smaken är ganska stram, med ett tydligt vinbärsinslag, syrliga körsbär och plommon. Dessa ackompanjeras av ekfatskryddor som går i en lätt rostad ton, bra integrerade tanniner, lite mörk choklad och stall.

Jag öppnade upp vinet och provade och funderade lite vad jag skulle matcha de där lite syrliga vinbärs och körsbärstonerna till och kom att tänka på de turkiska rätter vi provade för en tid sedan, läs mer här, och till detta fungerade bra – det gifte sig väl mot myntan, det det friska och syrliga i kryddorna och maten.

På det stora hela är detta ett ganska trevligt vin men lite oförargligt och det saknas en del i personlighet och djup, framförallt smakar det inte riktigt Bordeaux. Det smakar å andra sidan inte heller nya världen så det är lite svårplacerat och jag kan tänka mig att detta kanske smakar mer som vin en gång gjorde, då de härtappades och blandades på plats snarare än på vingården – så kanske är det inte bara flaskan som minner om en svunnen tid utan också vinet.

Magnus Reuterdahl

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: