Sök

Magnus Reuterdahl Wine blog/vinblogg

Wine writing, in part Swedish, part English. Most new articles are published at http://www.dinvinguide.se

Etikett

AOC

Den rhônska lillebrodern, Vacqueyras

På Systembolaget finns det just nu en hel del kul viner från Rhône. För ett tag sedan köpte jag hem ett gäng för prova. Rhône hör liksom hösten till med sina mörka, kryddiga viner passar de som handen i handsken till mörkret, kylan och friskheten.

För många är kanske Châteauneuf-du-Pape, Gigondas, Hermitage och på senare tid Saint Joseph (kanske att se som en mellanbroder) de mest kända områdena. Det finns dock många fler, bland annat appellationen Vacqueyras (AOC) i den södra delen av Rhône utmed floden Ouvèze. Mindre känd och kanske något i skuggan av dessa mer kända områden, lite som en lillebror på väg att växa upp. Här produceras mest rödvin och det är ett område där man kan hitta fynd.

Vacqueyras (600x385)

Vacqueyras omfattar lite drygt 1300 hektar med vingårdar, man odlar mest röda druvor men också en del för vitt vin. De vanligaste druvorna är grenache, syrah och mourvedre men man odlar också grenache blanc, roussanne och bourboulenc med fler.

Idag blev det ett vin från Le Domaine MonTirius som bland annat kända för att vara den första biodynamiska producenten i både Gigondas och Vacqueyras. Man blev certifierade 1999, arbetet började dock redan 1996, ett arbete som fortfarande pågår. Totalt har man 58 hektar vingårdar inom Vacqueyras, Gigondas och Côtes du Rhône.

MonTirius Vacqueyras 2011 garrigues (600x352)

Vacqueyras 2011 garrigues är gjort på 70% grenache och 30% syrah. Man använder bara naturlig jäst och vinet ligger i cementfat i 18 månader.

Vinet är rent och fräscht och har en lite syrlig ton med inslag av såväl röd frukt och mörka bär som går mot en sammetslen lite kryddig ton. Vinet har ett fint djup och snygga välintegrerade tanniner, med inslag av paranötter och färska och torkade örter, det lever upp till sitt namn. Vinet har en relativt lång eftersmak med en litet inslag av frisk jord, lite som man kan tänka sig smaken av en frisk höstmorgon, som visar på att detta sannolikt kommer utvecklas fint de närmaste fem åren. Trots djup och en hel del mörk frukt finns här en charmig elegans som får en att uppskatta hösten och längta efter ett långkok och lite svamp.

Nu blir det champions leauge och ett glas vin…

Magnus Reuterdahl

Entre-Deux-Mers

Jag älskar viner från Bordeaux, men oftast inte billiga dito. Med detta sagt menar jag inte att det inte finns sådana, bara att det i Sverige är svårt att hitta bra billig bordeaux. Jag älskar också att det alltid finns något nytt att lära när det kommer till bordeaux:

Känner du till appellationen: Bordeaux Entre-deux-mers?

Entre-Deux-Mers är en region som ligger i sydöstra Bordeaux och sträcker sig även till del utanför Bordeauxs egentliga gränser. Det är också namnet för en AOC för torrt vitt vin.

Området ligger mellan floderna Garonne och Dordogne i Bordeaux och inom området finns ett 20-tal underappellationer, bland annat inkluderar Entre-Deux-Mers AOC, Graves de Vayres AOC, Premières Côtes, Côtes-de-Bordeaux AOC, Cadillac AOC, Loupiac AOC, Sainte-Croix-du-Mont AOC, Bordeaux-Haut-Benauge, AOC, Entre-Deux-Mers Haut-Benauge AOC, Côtes-de-Bordeaux-Saint-Macaire AOC, och Sainte-Foy-Bordeaux AOC m fl.

Entre-deux-mers är stort, 2400 hektar, och man producerar mer än 15 miljoner flaskor vin. Jordmånen består oftast av sand, silt, lera och kalksten. Till Entre-Deux-Mers vinerna används i regel någon eller några av druvorna sauvignon blanc, sémillon och muscadelle. De vinner sällan på lagring och min erfarenhet är att vita bordeaux viner klassificerade Entre-Deux-Mers oftast är ett strå vassare än vita klassificerade Bordeaux AOC.

När man väl dyker ned i Bordeaux är det lite av en djungel, mängder med områden, slott, klassificeringar och viner. Det är inte optimalt sett ur ett kundperspektiv men kan vara ganska kul om verkligen fördjupar sig. Det är också bland viner som har lite udda klassificeringar man kan hitta en del fynd, dock får man vara beredd på att går det mycket kattguld på de få riktiga guldkornen.

Chateau Pierrousselle Entre-Deux-Mers 2011 (600x389)

Tillbaka till vinet Chateau Pierrousselle Entre-Deux-Mers 2011, vinet är ett varuprov från the Wine company, och slottet är helt okänt för mig sedan tidigare. Vinet har fått sitt namn efter byn Pierrousselle och ägs av the Taillan group

Vinet har en tydlig sauvignion blanc karaktär (45 %), men det finns också 50 % semillon och 5 % muscadelle. I doften finns krusbär, svartavinbärsblad och en hint av kattpiss (använt i sin mest positiva mening). Det är friskt och ungt och efter en stund kommer det också fram lite persikotoner och vita blommor.

Vinet är ungt, fräscht och friskt, har en snygg frukt med inslag av citrusfrukter, en lätt blommighet och jasminte. Det har en snygg syra och fin liten kryddighet som ger vinet en bra avslutning och lite karaktär.

Det här är en riktigt bra vardagsbordeaux, enkel men inte utan komplexitet, sträv men inte hård och funkar till såväl till mat som sällskapsvin. Trevligt!

Magnus Reuterdahl

Vittra misstag i vinetikettens tecken!

Vinetiketter är kul men kan också vara svårforcerade, idag stötte jag på en som jag först inte blev riktigt klok på. Denna gång spelade förförståelsen mig ett spratt. På etiketten står Château Du Tertre 2010 Bordeaux. Château Du Tertre är ett bordeaux-slott i Margaux, ett så kallat Cinquièmes Crus (Fifth Growths) från kommunen Arsac i distriktet Gironde. Så vad är problemet?

Problemet var att jag inte kände igen etiketten! Bilden på slottet var fel och jag saknade det magiska ordet Margaux vilket felaktigt fick mig att fundera på deras andra vin, tills jag kom på namnet; Les Hats du Tertre. Ytterligare ett namn dök upp i vinnördshjärnan: Tertre Roterbar,St. Emilion, men även här var namnet uppenbart fel.

Ibland är man för påläst för sitt eget bästa – åter till etiketten: Château Du Tertre 2010 Bordeaux – mis en bouteilles au chateau. Allt finns i dessa ord eller rättar sagt i avsaknaden av vissa ord. Med mis en bouteilles au chateau menas i princip att vinet tappats på flaska på slottet. Det som betyder något är avsakanaden av Margaux och benämningen Bordeaux, dvs AOC Bordeaux

Det vill säga det enklaste vinet från Château Du Tertre. Inom Bordeaux finns sju AOC:s (Appellations d’origine contrôlée): Bordeaux Rouge AOC, Bordeaux Supérieur Rouge, Bordeaux Clairet, Bordeaux Rosé, Bordeaux Blanc (torrt vitt), Bordeaux Supérieur Blanc (sött vitt), och Cremant de Bordeaux (mousserande).

Ser man till röda Bordeaux AOC viner är dessa rent generellt enkla viner som bör drickas relativt unga.

Varför vi nu vänder oss till det aktuella vinet, ett varuprov från the Wine company: Château Du Tertre 2010 Bordeaux. Vinet görs på 70% merlot and 15% cabernet sauvignon och 15 % cabernet franc. Druvorna kommer från Bordeaux och från distriktet Gironde men inte nödvändigtvis från slottets egendommar.

Det är ett enkelt ungt vin med fin druv sötma, röda friska bär, en bra syra och en liten hint av ek. Här finns röda vinbär, lite körsbär med mjuka tanniner och en fin struktur. Lufta gärna någon timma och drick det till mat, till exempel lamm eller milda ostar. På det stora hela ett trevligt instegs- och vardagsvin.

Går man istället till huvudvinet Château Du Tertre Margaux så har jag tidigare provat ett par årgångar, 2005 och 2007 vilka bägge varit riktigt trevliga upplevelser som jag gärna skulle återse.

Magnus Reuterdahl

Vad är ett borgarvin?

Häromdagen knäckte vi ett varuprov från the Wine Company Chateau Bellegrave 2008 Medoc Cru Bourgeois (läs mer om vinet här). Ni har nog liksom jag snubblat över olika kvalitetsbeteckningar på vin t ex de franska klassificeringarna A.O.C. (Appellation d’origine contrelée), VDQS (Vins delimité de qualité de supérieur), Vin de Pays (lantvin), Vin de table (bordsvin). Andra är de 1855 års klassificering av bordeauxvinerna såsom Premier Cru, Deuxièmes cru, Troisièmes cru, Quatrièmes cru, Cinquièmes Cru och Grand Cru Classé (Jag är fullt medveten om att jag inte förklarar dessa termer här och nu men kommer att återkomma till det vid tillfälle).

– Vad betyder då Cru Bourgeois – Borgarnas vin? 

Jag har sammanfattat det lite snabbt här men Anders Öhman har skrivit ett bra inlägg som är mer heltäckande, läs mer här. Viktiga år när det gäller just Bordeaux är 1855, 1932, 2003, 2007 och 2008.

1855 görs den första klassificeringen inför världsutställningen, redan då planer att utvidga denna med cru bourgeois , det kom dock att dröja till 1932 då handelskammaren i Bordeaux upprättade en ny förteckning som denna gång omfattade 444 slott. Denna ratificerad dock aldrig officiellt men användes mer eller mindre fram till 2003. Då antogs Cru Bourgeois de Médoc som en officiell klassificering, 444 slott hade dock nu blivit 247. Redan 2007 revs dock beslutet upp efter att några av de som uteslutits överklagat och benämningen förbjöds. 2008 lades nya regler fram där alla egendomar i Médoc kan ansöka om att bli godkända genom ett kontrollbesök för att se att de når upp till minimikraven på anläggningen. För att få använda namnet räcker dock inte detta utan vinerna provas och de som uppnår kraven får benämnas cru bourgeois och förses med en kontrolletikett. Av 309 slott blev 243 godkända för årgång 2008 och 246 för årgång 2009, men bara 218 blev godkända bägge åren.

Bild från the Wine Company

Chateau Bellegrave 2008 Medoc Cru Bourgeois görs på 60% cabernet sauvignon, 35% merlot, 5% petit verdot.

Det har en förhållandevis fruktig doft med inslag främst röda bär men också en lite underliggande mörkare frukt och svarta vinbär, ekfat och färska örter samt en aning tobak. Det doftar Bordeaux!

I stilen är det förhållandevis lätt men med en hel del ekfat och bra tanniner. Det är välbalanserat med en fin syra, från botten kommer en fin fruktig kraft och ganska tät frukt med inslag av såväl körsbär, röda och svarta vinbär som en aning plommon och i eftersmaken färska örter, en aning stall och lite tobak samt en aning järn.

Detta är ett trevlig bordeauxvin i den lite mer lättillgängliga stilen, enkel men riktigt bra och kanske främst till mat, drick nu eller inom två till tre år.

Magnus Reuterdahl

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: