Sök

Magnus Reuterdahl Wine blog/vinblogg

Wine writing, in part Swedish, part English. Most new articles are published at http://www.dinvinguide.se

Etikett

Ale

Arketyp – förhistorisk öl/ale?

Då är det dags att åka på ett #winelover event igen. Till detta hör att ha med sig något kul som folk kan få prova någon av kvällarna. Jag har vid olika tillfällen haft med mig svenskt vin och lite udda flaskor man fått tag i vid olika tillfällen. Denna gången blir det ett öl – dock inte vilket öl som helst utan Arketyp. Ett öl som ska spegla ett skandinaviskt öl så som det kan ha smakat för 3500 år sedan.

Nu ska man nog inte ta detta helt bokstavligt, givetvis är det en tolkning och jag tror också att man moderniserat det en aning för att det passa dagens publik. Jag provade ölet häromdagen och det är intressant och gott, men annorlunda. Det är inget jag skulle hinka i mig mängder av men väl ett glas. Det är lite av en kontempleringsprodukt, det är komplext, annorlunda och något man kan sitta och tänka på och diskutera.

Arketyp (800x531)

Arketyp – mina smaknoter:

Syrlig, frisk, ganska ljus ton med en lite mörkare eftersmak. Lite mineralistisk,torkade äpplen och aprikoser kantat av apelsinzest och äppelsyra samt. Torr med en mjuk kaffeton och en lätt nötighet i avslutet – här kommer också en kargare ton med ett jordigt inslag och en liten bitterhet som minner om bark och lingonskal. Jag hade trott att det skulle vara sötare och lite tyngre än det visade sig vara, dock kommer de söta tonerna fram mer och mer ju närmare rumstemperatur man kommer.

Själv blev jag förvånad, jag hade trott det skulle vara tyngre och sötare samt lite skitig (oren), istället är det förhållande friskt och syrligt.

Som arkeolog finner jag kanske detta extra intressant, en extra dimension av att fundera på förhistorien, smak. När man gräver ser man strukturer och fynd, man kan ibland höra ljud som inte hörts på tusentals år, t ex bjällror eller klockor, och man kan ibland också känna förhistoriska dofter. Organiskt material kan bibehållas mycket bra under vissa omständigheter. Nu kan man också smaka förhistorien (typ).

Patrick McGovern på EWBC 2012
Patrick McGovern på EWBC 2012

I detta fall är det Patrick E. McGovern, Scientific Director, Biomolecular Archaeology Project, University of Pennsylvania Museum of Archaeology and Anthropology som står bakom ölet. Det är framtaget tillsammans med bryggerierna Dogfish Head och Nynäshamns Ångbryggeri.

Ölet är baserat på arkeologiska bevis. De äldsta fynden av öl, såsom definierat det inom detta projekt, finns i nordvästra Danmark och dateras till cirka 1500-1300 f kr. Det finns indikationer på alkoholhaltiga drycker som är ännu äldre men de har inte passat in i detta projekt (sannolikt då man velat nyttja material som kan berätta om innehållet – många fynd kan bara berätta att kärlet innehållit en alkoholhaltig dryck).

Det som McGovern utgått från är fynd där man hittat organiska rester i kärl eller lerkrus vars innehåll närmare gått att identifiera. Man har använt fyra fynd, tre från Danmark och ett från Sverige. Resultatet av dessa analyser beskriver McGovern som drycker som kan beskrivas som en alkoholhaltig ”grog” gjord på lokala produkter såsom honung, tranbär, lingon, pors, rölleka, enbär, björkharts/sav och spannmål (vete, korn och/eller råg) och i något fall också av druvvin från södra och/eller centrala Europa. Mer om detta kan läsas i av Patrick E. McGovern artikel A biomolecular archaeological approach to ‘Nordic grog, Danish Journal of Archaeology, Dec. 23, 2013 (Länk finns i slutet av inlägget).

I artikeln kan man läsa att de äldsta bevisen för vinimport i det Skandinaviska området kan föras till åtminstone 1100-talet f kr. Det verkar dock som att man smaksatte detta med bär och örter med mera man kunde hitta i sitt närområde och gjorde en typ av grogg.

Det äldsta fyndet man använder sig av i det aktuella projektet är från Nadrup i nordvästra Danmark. Fyndet utgörs av en begravning daterad till 1500-1300 f kr. Graven utgörs av en ekkista, i vilken en man begravts tillsammans med ett bronssvärd, en stridsyxa och förslutna lerkärl. I ett av dessa fanns en mörk massa kvar som man analyserat. Andra fynd man använt är från Kostræde, sydväst om Köpenhamn, daterat till 1100–500 f kr.,nästa fynd är från Jellinge, daterat från 200-talet e kr och ett fjärde fynd som använts är från Havor på Gotland. Även i dessa fynd har man hittat spår i kärl av olika typer som kan liknas vid en massa eller kraftiga skorpor.

Några av metoderna man använt för analyserna är: Fourier-transform infraröd spektrometri (FT-IR), gaskromatografi-masspektrometri (GC-MS), ultra-high performance liquid chromatography tandem massspectrometry (LC/MS/MS) m fl.

Vill du läsa mer om bakgrunden finns A biomolecular archaeological approach to ‘Nordic grog’ av Patrick E. McGoverna, Gretchen R. Halla & Armen Mirzoianb fri att läsa eller att ladda ned här. Vill du slippa att grotta ned dig så finns också en lite mer sammanfattande populärvetenskaplig version finns här.

Så ta chansen och prova något som kanske är i närheten av bronsålderns och järnålderns drycker 🙂 Det finns också andra ”förhistoriska” öl som Dogfish head varit med att ta fram tillsammans med McGovern, dessa har jag dock inte haft tillfälle att prova, såsom Kvasir, Birra Etrusca med flera.

Magnus Reuterdahl

 

Vintweetup i Skåne del 1: Helsingborgs bryggeri

Jag skriver för sällan om öl! Utav någon anledning stöter jag ofta på kommentarer som: du som älskar vin kan väl inte gilla öl! Jag säger snick snack – jag gillar allt som är gott, må det vara vin, öl eller vatten.

Kommer vi till öl, finns det många som visar upp såväl komplexitet  djup och en stor smakvariation. Det finns öl som passar till olika tillfällen och maträtter samt uppvisar spår av ölmakarnas kunskap och vilja.

Kärnan, en del av det medeltida Helsingborgs slott. Kuriosa: det nyttjades under en period  som lagerlokal av Helsingborgs bryggeri.
Kärnan, en del av det medeltida Helsingborgs slott. Kuriosa: det nyttjades under en period som lagerlokal av Helsingborgs bryggeri.
Helsingborgs bryggerier, illustration av den första bryggeribyggnaden uppförd 1850. Bild från  boken Bryggerier i Sverige (1983) – Staffan Nilsson
Helsingborgs bryggerier, anno 1850. Bild från boken Bryggerier i Sverige (1983) – Staffan Nilsson

För några dagar sedan var jag i Skåne med #vintweetupSthlm under flaggan #vintweetupSthlm goes sydväst. Vårt första besök var på Helsingborgs bryggeri, ett klassiskt namn som stiger upp ut historiens dimmor nästan på samma på plats som det ursprungliga. Som man kan ana har det funnits ett historiskt Helsingborgs Bryggeri. Detta grundas av bankdirektör S.H. Hafström 1850 och var ett av de tre första i Sverige som bryggde en underjäst öl och bryggeriet låg bara ett par kvarter från det moderna. Det nuvarande öppnade tapparna 2010.

Bryggeriet
Bryggeriet

Bryggeriet är en kombination av gammalt och nytt. Bryggeribyggnaden minner om industrialiseringen på 1800-talet och skapa en bro tillbaka till ursprungliga Helsingborgsbryggeri. Innanför skalet möter vi dock det moderna med utrustning från såväl Kina, Europa som USA.

Detta bildspel kräver JavaScript.

På utsidan har man också ett pågående konstprojekt tillsammans med lokala graffitikonstnärer – som får tolka ölen med en sprayburk.

Helsingsborgs bryggeri graffiti (600x399)

På övervåningen har man skapat en provningslokal som är såväl personlig som hemtrevlig och utmärkt för att prova öl i stora eller små sällskap.

övervåning (573x600)

Under ett par timmar får vi anekdoter och fakta om bryggeriet och dess framväxt, framgångar och problem, men det som lyser igenom är optimism och framtidstro. Man har på kort tid lyckats skapa flera trevliga ölsorter som sålt bra. Helsingborg Lager har till och med sålt för bra, men på samma gång inte tillräckligt bra, då det är för stort för beställningssortimentet men för litet för ordinarie sortimentet – enligt bolaget är det med andra ord osäljbart. Jag tycker det snarast är ofattbart! En paradox som bara kan finnas på en monopolmarknad!

Helsingsborgs lager 2 (600x397)

Förutom Helsingborgs lager finns det ytterligare några av ölen sticker ut, för mig är det de mer traditionella med de kryddade är mer kul att prova. Så satsa på lager, pilsner, summer ale och deras indian pale ale – så har du en trevlig samling öl att njuta av 🙂

Helsingborgs pilsner (600x377)Helisngborgs summer ale (600x389) Helsingborgs indian pale ale (600x399)…sedan kan man toppa med deras kaffestout som också är riktigt trevlig 🙂

Helsingsborg bryggeri öl (600x387)

Det finns många duktiga och riktigt kul mikrobryggerier runt om i Sverige, Helsingborgs är definitivt ett av dem.

Det jag funderade på där och när jag varit på andra bryggerier är vad jag skulle vilja se mer av inför framtiden, när det kommer till mikrobryggerier. Det kan sammanfattas med mer av terrior och en än tydligare lokal koppling. Detta skulle kunna göras genom att egna, eller med näraliggande odlingar av humle, att man låter göra malt från lokalt jordbruk och leker med lokala, på växter förekommande, jästsorter – då kommer det verkligen blir helt lokala öl 🙂 Idag köps ofta humlen och malten från England, Tyskland eller Belgien med fler ställen.

Helsingsborgs bryggeri (600x379)

Om du är i Helsingborg passa på att göra ett besök, på deras hemsida finns information om provningar, besök med mera.

Magnus Reuterdahl

Julankaret

Anchor brewing company är ett av USAs äldsta bryggerier med rötter som går tillbaka till 1871 då Gottlieb Brekle köpte en saloon på Pacific Street vid Russian Hill i San Fransico. Han gjorde snart om saloonen till ett bryggeri. 1896 köpte Ernst F. Baruth och hans svärson Otto Schinkel, Jr., bryggeriet och döpte om det till Anchor. Mer om deras historia kan du läsa på deras hemsida.

Anchor Christmas Ale 2012 – 38th edition, dvs sedan en tradition sedan 1975. Själv upptäckte jag det här ölet någon gång på 1990-talet och sedan dess har det varit ett av mina favoritjulöl.

Doften är en liten aning parfymerad med inslag av blommor och torkade kryddor samt vört.

Smaken är syrlig och frisk med inslag av vörtbröd, torkade aprikoser, citronzest och nötter, en liten aning fänkål och kummin. Perfekt balans och precis lagom kryddig, det har en viss julighet men är inte överväldigande – passar utmärkt till julbordet – eller som törstsläckare efter julbordet.

Magnus Reuterdahl

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: