Förändringar är alltid jobbiga. Det betyder ofta slutet på något men också början på något annat. Idag slutade en kollega, hon går vidare till andra uppgifter och snart kommer någon annan och tar hennes plats. Som alltid brukar vi fira av kollegor som slutar, byter jobb eller går i pension. Ibland blir det tårta, ibland går vi ut och äter, denna gång blev jag ombedd att hålla en liten vinprovning. Förändring leder ibland till något kul.

Vi pratade lite och bestämde oss för mousserande vin. Min tanke var att prova lite olika saker men framförallt att prova några riktigt bra prisvärda viner men också champagne.

Valet föll på Clotilde Davennes Brut Extra Crémant de Bourgone och Ferrari Brut. Två riktigt bra, prisvärda mousserande viner som är lätta att få tag i. Alla har ju inte fallit för begreppet vardagschampagne och dessa är inte fy skam ens i jämförelse med the real deal. Min kollega gillar Pol Roger Brut Réserve, så det fick bli champagnen och till detta slängde hon också in ytterligare en bonus-champagne: Pannier Brut Tradition, dvs en budget champagne – vilket passade in bra i konceptet.

Mouserande (600x398)

Givetvis vill man säga något mer än bara druvor så jag bestämde mig för att göra en enkel beskrivning av mousserande vin och sedan lägga en lite kulturhistorisk aspekt på det hela – jag jobbar ju trots allt på en kulturmiljöenhet.

Så här kommer mitt manus – lite rakt upp och ned och stolpigt och kanske lite annorlunda än mina vanliga inlägg – då mina kollegor, i god ämbetsmannatradition gärna ville ha informationen i en skriftlig form kan vi kanske kalla det för en form av diskussionsprotokoll. Det intressant blir ju ofta, precis som igår alla frågor – dessa går dock förlorade här!

HUR DRICKER MAN MOUSSERANDE VIN?

flûteglas
flûteglas

Kanske en dum fråga men för kvällen hade vi så kallade coupe-glas, som sägs vara formgivna efter en fransk adelskvinnas bröst, ofta anges förlagan vara Marie Antoinette, men andra namn förekommer också. Personligen föredrar jag dessa framför de skallade flûteglasen med hög smal hals. Ett bredare glas ger mer till frukten i vinet. Det långsmala höga glaset premierar de hårdare tonerna och syran. Dessa är egentligen gjorda för enklare mousserande viner och passar fint till nyårsskålen eller liknande.

Själv dricker jag dock oftast i vitvinsglas eller bourgogneglas.

Coupe-glas
Coupe-glas

HUR FÅR MAN IN BUBBLORNA I FLASKAN

Mousserande vin kan göras på flera olika sätt. Champagnemetoden eller traditionell metod används i Champagne men också på andra ställen t ex i Cremant, Sekt, Spumante, Cava m.m. dvs mousserande vin från andra platser än Champagne. Detta är den främsta metoden men inte den enda – låt oss börja från början:

Det enklaste sättet är vad man skulle kunna kalla Soda streamer metoden (eller vad man vill kalla den), man tillsätter kolsyra på samma sätt som i läsk.

En annan vanlig metod är Charmatmetoden från början av 1900-talet också kallad tankmetoden. Vinet blandas i en trycktank av rostfritt stål tillsammans med socker och jäst. Sockret omvandlas till alkohol och koldioxid, varpå man filtreras bort jästen och vinet tappas på flaska. Jäsningens längd påverkar kvaliteten; längre jäsning ger bättre smak och finare och mer hållbara bubblor. Detta framställningssätt används framförallt på italienska viner, särskilt Asti- och Prosecco-viner samt billiga varianter av Sekt.

Till sist ”champagnemetoden”, méthode champenoise eller méthode traditionelle. Man börjar med att framställer ett vanligt vin på ståltank och/ eller ekfat. Därefter buteljeras detta tillsammans med en jästtillsats. Här startar en andra jäsning i flaskorna som får pågå i minst 18 månader – då skapas bubblorna. Därefter tas jästfällningen bort, genom att flaskan vibreras upp-och-ned under en kortare tid så att jästen faller ned i flaskhalsen. Sedan kyls flaskhalsen hastigt ned så att jästfällningen fyser till is – korken tas bort och den frusna jästfällningen faller då ut genom att trycket i flaskan skjuter ut den. Vid denna punkt är alla champagner lika torra, men genom att flaskan fylls upp med en mindre mängd söt vätska, så kallad dosage, får champagnen olika sockerhalter.

Det finns också ytterligare några metoder t ex transfermetoden eller omtappningsmetoden där den andra jäsningen också sker i flaska, därefter filtreras vinet och buteljeras om under tryck. Denna används ofta för större flaskor.

Clotilde Davenne 3 (800x514) (2)

Clotilde Davenne Brut Extra Crémant de Bourgogne

60% pinot noir och 40% chardonnay. Bourgogne (druvorna odlas i Chablis och Epineuil), Frankrike – champagnemetoden.

De första uppgifterna om mousserat vin jag känner till Bourgogne är vinet Fleur de Champagne från 1826.

Ferrari brut (600x390)

Ferrari Brut

100 % Chardonnay – Trentino-Alto Adige (Südtirol), Italien – champagnemetoden.

DAGS FÖR CHAMPAGNE

I Sverige dricker vi årligen nästan 200 miljoner liter per år, vilket motsvarar 28/liter per skalle, utav detta är ca 1 287 000 liter champagne och 1 550 000 liter italienskt mousserande vin.

Man har odlat vin i champagne sedan åtminstone 500-talet e kr då romarna förde med sig vinplantor. Historiskt kröntes de franska kungarna i staden Reims i Champagne. Inledningsvis försökte man länge göra rött vin, dock var bourgogne överlägset när det kom till röda viner och efterhand hittade man sin egen stil.

En klassisk saga är den om Dom Pérignon (16381715) och att han skapade mousserande vin av en slump. Detta är dock inte sant. De äldsta beläggen för mousserande vin är vinet Blanquette de Limoux skapat av benediktinmunkarna Abbey of Saint-Hilaire, vid Carcassonne från 1531. Han var inte heller först med att göra champagne.

På 1660-talet beskrevs champagne-metoden och mousserande vin blev populärt i England på 1670-talet, ca  35-40 år innan Dom Pérignon ska ha kommit på hemligheten.

Men det är på 1700-talet som man egentligen börjar göra det vi idag kallar champagne, inledningsvis kallades det le vin du diable (djävulens vin),då flaskor exploderade och korkar flög. 1844 löste Adolphe Jaquesson genom att komma på grimman som håller fast korken. Méthode-champenoise började först att användas i Champagne under slutet av 1700-talet – början av 1800-talet. År 1800 gjordes ungefär 300,000 flaskor/år, 1850 – 20 miljoner flaskor/år och idag 250 miljoner flaskor/år.

I champagne finns omkring 19,000 vinodlare på 32-35,000 hektar av vinodling. Ungefär 100 vinhus samt 150 kooperativ gör champagne under egen etikett (Här är jag lite osäker på siffrorna – har hittat fler olika varianter så om någon har mer exakta, korrekta eller uppdaterade siffror får ni gärna lämna dem i en kommentar nedan).

Traditionellt används vanligen tre olika druvor i champagne antingen i kombination eller var för sig: Chardonnay för finess (Blanc de Blancs), Pinot Noir (Blanc de Noir) för struktur och Pinot Meunier för fruktighet. Man får också använda druvorna Arbanne, Petit Meslier, Pinot Blanc och Pinot Gris men de är ovanliga.

Hos de flesta stora tillverkare (champagnehus) görs fyra typer av champagne:

  • husets standardchampagne, en non-vintage
  • årgångschampagne med husets namn
  • prestigechampagne, vanligtvis årgångsbetecknad och ofta med ett särskilt namn
  • rosé

Champagne kan variera från att vara riktigt söta viner till helt torra. Sockerhalten anges på flaskan och de olika varianterna är:

  • doux – sötast, mer än 50 g socker per liter
  • demi-Sec – halvtorrt, 33-50 g per liter
  • sec – torrt, 17-35 g per liter
  • extra dry – ännu lite torrare, 12-20 g per liter
  • brut – nästan helt torrt, mindre än 12 g per liter
  • extra brut – helt torrt, 0-6 g per liter
  • ultra brut – 0-3 g per liter (alternativa benämningar inkluderar ”brut 0”, ”brut intégral” ”non dosage” och ”brut 100 %”)

Pol Roger Reserve (600x399)

Pol Roger Brut Réserve NV (= non vintage)

Chardonnay 33%, pinot noir 33%, pinot meunier 33%, Champagne, Frankrike.

Champagnehus grundat 1849 i Épernay (ett av huvudområdena i Champagne). Man har omkring 87 hektar vingårdar och och köper druvor från ungefär lika mycket och producerar ca 1,7 miljoner flaskor om året.

Huset är kanske mest känt för sin koppling till mannen som ville ha sin champagne kall, torr och gratis. Det sägs att han började köpa Pol Roger 1908 och 1984 lanserade Pol Roger sin prestigechampagne i hans ära ”Cuvée Sir Winston Churchill”. Det finns dock fler citat än det där om gratis när det kommer till Churchill och champagne:

”In Success you deserve it and in defeat, you need it”

”Remember, gentlemen, it’s not just France we are fighting for, it’s 
Champagne”

Champagne Pannier Tradition brut (600x392)

Pannier Brut Tradition NV

40% chardonnay, 30% pinot noir och 30% pinot meunier, Champagne, Frankrike.

Champagne Pannier startades 1899 i byn Dizy i närheten av området Épernay och är ett så kallat C-M (Cooperative-Manipulant) dvs champagnen kommer från ett kooperativ, detta förfogar över förfogar över 600 hektar egna vingårdar.

Där slutade provningen. Detta är ett bra sätt att lära sig vin – gå tillsammans några stycken och köp flaskor från ett område eller i en liknande stil, köp lite olika tilltugg och testa er fram till vad som passar till vinerna.

Jag ber om ursäkt om ni hoppades på provningsnötter – i detta fall sippade jag som alla andra och provade med olika ostar, ostbågar, kex och västkustsallad och hade ingen tid för skriverier – till detta babblade jag också en del.

Personligen tycker jag dock att Clotilde Davenne står ut, lysande bubbel för pengarna, Ferrari är lite kraftigare och en trevligt bubbel till lite sommarmat (dom gör också en riktigt bra rosé), Pol Roger är en bra huschampagne som passar till såväl fest som vardag medans Pannier är lite tunnare och lite ekigare än de övriga – dock ok skumpa för pengarna.

Tack till Cecilia för vinerna och lycka till på nya jobbet. Till alla kollegor hoppas att ni hade lika kul som jag och att ni gillade vinerna 🙂

Magnus Reuterdahl

Annonser