Då är det dags att åka på ett #winelover event igen. Till detta hör att ha med sig något kul som folk kan få prova någon av kvällarna. Jag har vid olika tillfällen haft med mig svenskt vin och lite udda flaskor man fått tag i vid olika tillfällen. Denna gången blir det ett öl – dock inte vilket öl som helst utan Arketyp. Ett öl som ska spegla ett skandinaviskt öl så som det kan ha smakat för 3500 år sedan.

Nu ska man nog inte ta detta helt bokstavligt, givetvis är det en tolkning och jag tror också att man moderniserat det en aning för att det passa dagens publik. Jag provade ölet häromdagen och det är intressant och gott, men annorlunda. Det är inget jag skulle hinka i mig mängder av men väl ett glas. Det är lite av en kontempleringsprodukt, det är komplext, annorlunda och något man kan sitta och tänka på och diskutera.

Arketyp (800x531)

Arketyp – mina smaknoter:

Syrlig, frisk, ganska ljus ton med en lite mörkare eftersmak. Lite mineralistisk,torkade äpplen och aprikoser kantat av apelsinzest och äppelsyra samt. Torr med en mjuk kaffeton och en lätt nötighet i avslutet – här kommer också en kargare ton med ett jordigt inslag och en liten bitterhet som minner om bark och lingonskal. Jag hade trott att det skulle vara sötare och lite tyngre än det visade sig vara, dock kommer de söta tonerna fram mer och mer ju närmare rumstemperatur man kommer.

Själv blev jag förvånad, jag hade trott det skulle vara tyngre och sötare samt lite skitig (oren), istället är det förhållande friskt och syrligt.

Som arkeolog finner jag kanske detta extra intressant, en extra dimension av att fundera på förhistorien, smak. När man gräver ser man strukturer och fynd, man kan ibland höra ljud som inte hörts på tusentals år, t ex bjällror eller klockor, och man kan ibland också känna förhistoriska dofter. Organiskt material kan bibehållas mycket bra under vissa omständigheter. Nu kan man också smaka förhistorien (typ).

Patrick McGovern på EWBC 2012
Patrick McGovern på EWBC 2012

I detta fall är det Patrick E. McGovern, Scientific Director, Biomolecular Archaeology Project, University of Pennsylvania Museum of Archaeology and Anthropology som står bakom ölet. Det är framtaget tillsammans med bryggerierna Dogfish Head och Nynäshamns Ångbryggeri.

Ölet är baserat på arkeologiska bevis. De äldsta fynden av öl, såsom definierat det inom detta projekt, finns i nordvästra Danmark och dateras till cirka 1500-1300 f kr. Det finns indikationer på alkoholhaltiga drycker som är ännu äldre men de har inte passat in i detta projekt (sannolikt då man velat nyttja material som kan berätta om innehållet – många fynd kan bara berätta att kärlet innehållit en alkoholhaltig dryck).

Det som McGovern utgått från är fynd där man hittat organiska rester i kärl eller lerkrus vars innehåll närmare gått att identifiera. Man har använt fyra fynd, tre från Danmark och ett från Sverige. Resultatet av dessa analyser beskriver McGovern som drycker som kan beskrivas som en alkoholhaltig ”grog” gjord på lokala produkter såsom honung, tranbär, lingon, pors, rölleka, enbär, björkharts/sav och spannmål (vete, korn och/eller råg) och i något fall också av druvvin från södra och/eller centrala Europa. Mer om detta kan läsas i av Patrick E. McGovern artikel A biomolecular archaeological approach to ‘Nordic grog, Danish Journal of Archaeology, Dec. 23, 2013 (Länk finns i slutet av inlägget).

I artikeln kan man läsa att de äldsta bevisen för vinimport i det Skandinaviska området kan föras till åtminstone 1100-talet f kr. Det verkar dock som att man smaksatte detta med bär och örter med mera man kunde hitta i sitt närområde och gjorde en typ av grogg.

Det äldsta fyndet man använder sig av i det aktuella projektet är från Nadrup i nordvästra Danmark. Fyndet utgörs av en begravning daterad till 1500-1300 f kr. Graven utgörs av en ekkista, i vilken en man begravts tillsammans med ett bronssvärd, en stridsyxa och förslutna lerkärl. I ett av dessa fanns en mörk massa kvar som man analyserat. Andra fynd man använt är från Kostræde, sydväst om Köpenhamn, daterat till 1100–500 f kr.,nästa fynd är från Jellinge, daterat från 200-talet e kr och ett fjärde fynd som använts är från Havor på Gotland. Även i dessa fynd har man hittat spår i kärl av olika typer som kan liknas vid en massa eller kraftiga skorpor.

Några av metoderna man använt för analyserna är: Fourier-transform infraröd spektrometri (FT-IR), gaskromatografi-masspektrometri (GC-MS), ultra-high performance liquid chromatography tandem massspectrometry (LC/MS/MS) m fl.

Vill du läsa mer om bakgrunden finns A biomolecular archaeological approach to ‘Nordic grog’ av Patrick E. McGoverna, Gretchen R. Halla & Armen Mirzoianb fri att läsa eller att ladda ned här. Vill du slippa att grotta ned dig så finns också en lite mer sammanfattande populärvetenskaplig version finns här.

Så ta chansen och prova något som kanske är i närheten av bronsålderns och järnålderns drycker🙂 Det finns också andra ”förhistoriska” öl som Dogfish head varit med att ta fram tillsammans med McGovern, dessa har jag dock inte haft tillfälle att prova, såsom Kvasir, Birra Etrusca med flera.

Magnus Reuterdahl