Beluga Caspian Caviar

…det är sällan vår hattbärande, ciggarrökande, mr Burns liknande mus får stå i centrum, men igår så var det dags. I går kväll satte vi oss vid styrelsebordet och åt Bamse, Skalman och Lille Skutt!

Givetvis var vi tvungna att i Krösus anda förse oss med lite lyx: Beluga-kaviar samt forellrom och champagne; Palmer & Co Millesime 1995 Brut 2 – fick inleda och vad annars kan man säga än superb.

Champagne Palmer & Co Millesime 1995 Brut 3

Till sköldpaddssoppan, Bookbinder’s snapper soup, som enligt innehållsförteckningen förutom sköldpadda innehåller underbara ingredienser som artifical butter flavor och textured soy protein – det var ungefär lika ”gott” som det låter: dvs inte alls. Smaken: i principt smaklöst med konsistens hos en tjock brunsås och en smaktendens som drog år burkravioli (det där som är inne i raviolin). Till detta drack vi sherry: Palo Cortado Península Solera Reserva. Sherry är riktigt trevligt och underskattat – drick mer gott folk.

Sköldpaddssoppa

Kvällens kanske bästa rätt blev Lille Skutt grytan, Coniglio-ai-Capperi, gjord ungefär efter detta recept. Vi använde denna gång kycklingfond, hade i lite mer rosmarin och riktiga sardeller – mycket bra! Till detta knäckte vi en magnum flaska Halbturn red från Artisan – en trevlig kombination mot kaninen.

kvällens viner

Sedan blev det dags för Bamse att framträda tillsammans med en bea smaksatt med lite konjak och enbär vilket var snyggt, picklade kantareller och klyftpotatis. Köttet hade först fått koka ett par timmar och sedan tillsatte vi lite honung och grillade dem på spett i ugn. Köttet tillsammans med sås och potatis var gott liksom köttet tillsammans med kantarellerna, dock skar sig svampen och såsen en aning. Vinet till detta blev Faugères från Binet Jaquet, som med sin ganska örtiga och kryddiga ton funkade bra mot enbären och det lite söta björnköttet.

Dungerhonung

Avslutningsvis var det dags för dunderhonung, i form av Jim Bean Honey – precis som i serien får man vara försiktig då detta kan ge såväl magproblem som huvudvärk. Turligt nog verkar det dock som att genom att äta Bamse har man absorberat tillräckligt av honom för att må bra även dagen efter. Till detta åt vi en fantastisk judisk honungskaka – mycket gott🙂

Stort tack till alla närvarande för gott sällskap, för såväl god som mindre god mat och många trevliga minnen – kommande teman kan komma att bli Sjumilaskogen och eller tre små knattar på ett fat.

Magnus Reuterdahl