Pantelleria 2I höstas besökte jag den lilla ön Pantelleria, lite söder om Italien för att träffa vinproducenten Donnafugata. Om besöket och det lokala vinet Ben Ryé kan du läsa här och här. På ön blev vi också bjuda till en fantastisk restaurang; La Nicchia, mycket väl värt en omväg om man t ex befinner sig i nordafrika eller på Sicilien (och då menar jag ön såväl som restaurangen).

Ristorante La Nicchia

Efter en fantastisk middag fick vi en kokbok av kocken och ägaren Gianni Busetta, just kokböcker är ett utmärkt sätt att ta med sig en liten del av upplevelsen man haft av en plats.

caponatina
caponatina

Ristorante La Nicchia fishRistorante La Nicchia fish 2En annan är att ta med sig vin, eller köpa det när man kommer hem, Donnafugatas viner görs bland annat på Pantelleria, såsom det söta vinet Ben Ryé, och på Sicilien, flera av dessa går att beställa via Systembolaget.

Ristorante La Nicchia Ben Rye

Idag tänkte jag dela med mig av den upplevelsen med min sambo, som inte hade möjlighet att vara på plats, med en rätt vi inte provade på plats: Coniglio ai capperi eller kanin med kapris. Receptet är taget ur boken La cucina di Pantelleria men är modifierat en aning utifrån de råvaror jag fått tag i.

Coniglio ai capperi, för fyra personer. Receptet är som det står i boken, inom parentes ser du våra ändringar. Rätten kommer göras i ordning under kvällen så smärre ändringar kan komma att ske i texten efter hand 🙂

Kanin

  • 1 kanin (cirka 1-1,3 kg), uppskuren i lagom stora bitar (vi bad att få den styckad)
  • 60 gram smör (vi bytte ut detta mot ankfett – tack @AnnaTorndahl)
  • 2 matskedar olivolja
  • 1-2 matskedar mjöl
  • 2,4 dl rött vin (Pinot Noir)
  • ca 5 dl buljong (man skriver inte vilken, jag har valt kalvbuljong)
  • 40 gram torkad karljohansvamp (vi körde en combo av karljohan och svart trumpetsvamp)
  • 50 gram kapris (helst från Pantelleria)
  • 2 sardeller (ansjovisfiléer) i olja (hittade inga i olja så det fick bli i lag dvs ansjovis) – Ibland funkar inte de små grå – tack till Fredrik E som i kommentarsfältet rättade mig!
  • 1 kruka örter för garnering, till exempel rosmarin, persilja och salvia (vi kör med färsk rosmarin & lite torkad perislja)
  • 1 vitlöksklyfta
  • salt och peppar

Smält cirka 40 gram av smöret i en stor gryta tillsammans med olivoljan, stek kaninen i detta under cirka 8-10 minuter (vänd dem ofta). Pudra köttet med mjölet, häll på vinet och buljongen, örterna, salt och peppar. Låt koka under lock cirka 30 minuter. Under tiden blötlägg den torkade svampen, därefter stek upp den i det smör eller ankfett tillsammans med vitlöken, salta. Koka ned ansjovisfiléerna i lite (vi använde cirka en dl) buljong.

Lägg över köttet i en annan gryta, sila såsen (till nästa gång ska jag överväga att reducera bort en del), tillsätt kaprisen, svampen och buljongen med ansjovis, låt koka under ytterligare 15 minuter under lock.

kaningryta

I kokboken finns inget serveringstips men vi planerar en varm sallad med lite finskuren rödkål, rostad mandel, rostade hasselnötter och gröna russin.

Rödkål

Det vi gjorde var att skära ned rödkålen och rödlöken och kastade ned detta i en panna med lite fräsande smör och olivolja, saltade, pepprade och lät det hela börja svettas, därefter ringlade vi på lite honung och vände runt. Ned med allt i bunke och blanda med lite sallad, lägg upp och häll över lite rostade hasselnötter och gröna russin – mmm.

sallad

kaningryta upplägg

Gabarinza 2007 från Gsellmann & Andreas, ett Österrikiskt vin gjort på 60 % blaufränkisch, 20 % zweigelt och 20 % merlot. Vinet som fortfarande är ungt är dock balanserat med mycket bär och en hel del sötma som gifter sig fint med kaninens lite vilda smak och tanninerna med dess lite fågellika karaktär. Grytans ”sås” den skulle kunna ha blivit lite tjockare är i princip en rödvinssås och syran i vinet gifter sig utmärkt med denna.

Gabarinza 2007 Gsellmann AndreasKul att notera är att mitt grundintryck av detta vin är detsamma som när jag provade det första gången för ungefär två år sedan, då tyckte jag dock att det var lite för ungt och det fanns en rejäl dos tanniner. Tanninerna finns fortfarande kvar men är nu välintegrerade och även om det fortfarande känns ungt och friskt, tror jag att det nu och ett par framåt är en perfekt tid för detta vin.

Magnus Reuterdahl

Annonser