Krater på Etna

För ett par veckor sedan fick jag möjligheten att åka till Etna för att prova vin. Under fyra dagar besökte jag flera vingårdar och provade ett drygt 100-tal viner tillsammans med ett gäng andra vinnördar och vinbloggare under parollen Wine bloggers Etna educational tour 2012.

Hur förhåller man sig till en sådan mängd viner på så kort tid? Det är svårt att skriva eller minnas alla, särskilt som man utöver vinerna får mängder av andra intryck under resan; maten, miljön och människorna. Jag har valt att försöka sammanfatta några av mina intryck utav regionen som helhet, utav druvorna och vad jag ser som dess karaktär.

I senare inlägg kommer jag gå in lite närmare på de producenter som jag upplevde som de mesta intressanta samt om några som finns eller förhoppnings kommer finnas tillgängliga i Sverige.

Vinodlingarna ligger på Etnas sluttningar, vissa är flacka andra branta, där vinrankorna växer i den vulkaniska jorden som kontinuerligt påverkas utav nya utsläpp av vulkanisk sten vilket vinerna. Nytillskottet av nedfall (dvs damm, stoft och lavasten) kommer hela tiden och är en viktig del i att tillföra jordarna näring. Det kanske viktigaste är dock när lavajordarna skapats, varje vulkanutbrott har gett sin karaktär till de jordar som bildats. På vissa vingårdar är jorndmånen gammal, på andra nyare och detta gör att terroiren skiljer sig en hel del mellan de olika områdena på Etna – även om det också finns många likheter.   Jordmånen är dock inte det enda som påverkar, vissa vingårdar ligger riktade mot havet, andra är mer skyddade, vissa ligger lägre och ligger andra högre på berget m m. Inom Etna D.O.C. får vingårdarna ligga på en höjd från 450 till 1100 m ö h.

Den största delen av Etnas vinproduktionen utgörs av rödvin. Det röda D.O.C. vinet kallas Etna Rosso och ska innehålla minst 80 % ( upp till 100 %) nerello mascalese och max 20 % nerello cappuccio. Man har också rätt att blanda in upptill 10 % andra icke-aromatiska druvor, vita eller röda. Det vita D.O.C. vinet kallas Etna Bianco och ska innehålla minst 60 % carricante och max 40 % catarratto. Man har rätt att blanda in upptill 15 % andra icke-aromatiska druvor, såsom minnella eller trebbiano. Sedan görs det också Sicilia I.G.T. (I.G.P.)  viner som följer lite andra definitioner.

Man har odlat vin på Etna under lång tid, troligen ända sedan grekerna satte sin fot på Sicilen vulkaniska jord. Kvaliteten på vinet har sannolikt förändrats druvorna, under århundradenas gång men det vi ser resultat av idag är den kvalitetssatsning som påbörjades i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Vissa arbetar traditionellt andra efter mer moderna principer, vilket sannolikt kan härledas till att många vinmakare utifrån har lockats av Etnas speciella förutsättningar. Samtidigt vittnar många om behovet av den historiska kunskapen om jordarna och Etna för att förstå förutsättningarna varför de har behov av den lokala och traditionella kunskapen.

Lavajorden ger vinerna en unik mineralton. Men framförallt påverkar lavajorden plantorna, som växer långsammare här än på andra ställen på Sicilien. Den porösa jorden gör att rötterna kan nå djupt ner i marken i sin strävan efter fukt, vilket ger en komplex smak på druvorna. En annan intressant detalj är att många av vinstockarna är mycket gamla, upp till 200 år gamla, varför här finns kvar en hel del odlingar som aldrig utsattes för vinlusen.

alberello

Många odlar fortfarande med en gamla metoden, alberello, dvs med fristående rankor som stadgas upp och ser mer ut som ett litet träd istället för på rader som man ser i många nadra vingårdar. Den traditionella metoden är dock dyrare och man får ut mindre druvor varför många av de nyplanterade vingårdarna görs efter modernare metoder.

Men när man går genom vingårdarna slås man av doften från alla örter som växer i vingårdarna. Man ser att man i vingårdarna har flera olika druvor blandat med varandra och det faktum att man ofta har såväl olivträd som fruktträd bland rankorna. När man sedan provar vinerna känner man ofta flera av dessa örter i vinernas dofter tillsammans med den fantastiska mineraltonen som kommer från lavajorden.

Allt detta ger sin del till Etna-vinernas karaktär. Etnas viner har en egen men mångfacetterad stil där det finns mycket som skiljer men också mycket som binder samman.

Lite förenklat skulle jag säga att de röda vinerna har inslag som minner om Bourgogne och Piemonte i stil. Från bourgogne hittar jag jord och hösttonerna samt mineraliteten, från Piemonte strukturen och strävheten men också lite svamp och jord. Etna-vinerna är dock mörkare och livligare i frukten och lite fylligare med en tydlig mineraltoner som skiljer ut dem samt en del tanniner som ibland kan vara rejält tuffa. Många viner lider dock av att de säljs lite för unga, tanninstrukturen är väl tuff, många har också för lite mycket ek vilket tillsammans med tanninerna gör det kärvt. De som hittar samspelet visar dock på viner med mycket hög potential, idag bör de drickas med mat men kanske helst för att lagra några år.

De vita vinerna minner mer om viner från Österrike med drag av grüner veltliner och vita viner från Loire gjorda på muscadet, från dessa finns  inslag av kryddigheten med inslag av vitpeppar från grüner, örtighet och aromatiska från muskadet emedan mineralitete och syran kanske i del påminner om vissa rieslingviner eller i någon mån chablis. Det man finner i alla viner är mängder av mineralitet kombinerat med massor med syra och när dessa är i balans tillsammans med en fin fruktighet och en hint av blommor och örter blir det fantastiskt – personligen är det här jag fick mina största vinupplevelser av Etna. Men också här var många av vinerna på tok för unga, dock med mängder av terrior, personlighet och potential.

Vad gäller både röda och vita fick vi prova ett antal som hade lagrast en tid och dessa visade alla på att dessa viner bör få några i vinkällaren för att verkligen skina även om det fanns några som var riktigt bra även som unga.

Etna är ett vinområde jag med värme och intresse kommer följa och utforska närmare under många år framöver 🙂

Ett stort tack går till Fermenti Digitali med Elisabetta Tosi & Giampiero Nadali i spetsen och Consorzio Tutela Vini Etna D.O.C. för såväl inbjudan som organisation, ett stort tack också till alla vinmakare som ställde upp med tid, mat och viner.

Magnus Reuterdahl

Annonser