Jag älskar ost och jag köper förhållandevis mycket ost men jag bloggar ytterst sällan om ost – varför? Därför att ni aldrig, eller nästan aldrig, skickar med någon information såsom ett namn på osten så att jag kan skriva om den.

Nu kan man tycka att jag be om den informationen om jag vill ha den, och det händer att jag gör. Men ofta är man lite stressad i butiken och tänker inte på att man kanske ska blogga om den några timmar senare eller kommer man hem och ser att de ändå bara skrivit gruyere e.d. och inte den där extra infon man vill ha.

Hur kom jag på det nu? Tja jag köpte lite ost, varav en udda variant: en körsbärsost. Kommer nog inte köpa den igen då den mest smakar som en ostig körsbärsyoghurt med antingen lite för mycket färskostsmak eller lite för lite körsbärssmak – intressant var den dock och det finns säkert dom som älskar den.

Vad vill jag då ha? Minst ett namn och gärna något om producenten och vad som får just den osten att skilja sig från andra.

Ett exempel är ett av få varuprov jag fått när det kommer till ost: en Parmigiano Reggiano Vacche Rosse från Gattimondo – ost gjord på mjölk från den röda kon som var på väg att dö ut i Italien – då fick man titta norrut och importera några från Svedala. Det här är en riktigt god ost med massor av smak, den kan kopplas till en kul historia och jag fick ett par broschyrer med information, detta gör att jag kommer ihåg osten och skriver om den (nu en andra gång).

Nu förstår jag att de flesta inte kan ha en broschyr om varje ost och det är heller inte det jag ber om, däremot är brinner de flesta osthandlare jag träffar för sina produkter och är jätteduktiga på att berätta om ostarna, och helt plötsligt står jag där med famnen full mwd ost och inga namn att koppla ihop ostarna med.

Parmigiano Reggiano Vacche Rosse finns, liksom de övriga produkterna som jag köpte och också älskar: parmesankräm och kortidslagrad peccorino, hos Mi Piace i Sickla.

Magnus Reuterdahl

Annonser