I en gemensam monter stod företagen Adwines och Armano’s deli, drinks & wine. Detta fångade mitt intresse då jag inte vet mycket om vinerna från Balkan, men då och då stöter man på inlägg eller artiklar som tar upp länderna som intressanta. Med sig hade man viner från Slovenien och Kroatien.

Adwine hade med sig ett vin som om inte annat väckte uppmärksamhet och något som ger lite extra glans till bröllopet 2008 Radgonska Penina Gold – ett mousserat vin från Slovenien från producenten Radgondske Gorice gjort på 50 % welschriesling, 30 % furmint och 20 % chardonnay. Vinet är gjort med Charmant Metoden, det vill säga med en andra jäsning på tank. Radgondske Gorice är inte direkt någon nybörjare i branschen utan har gjort viner sedan mitten av 1800-talet. Vad är då som ger detta vin extra glans – flingor av 22 karat bladguld. Varje flaska innehåller 2 mg bladguld!

Vinet i sig är trevligt, det har en snygg syra och en viss torrhet, det är friskt, har en viss underliggande fruktsötma och blommighet och har inslag av gula äpplen, grapefrukt och en liten brödighet. Bladguldet är både en för- och nackdel, jag är inte överdrivet glad i tillsatser men det stör inte smaken eller drickupplevelsen. Överlag är ett det ett bra mousserat vin med trevlig men ganska enkel smakprofil som om du vill ge guldkant till en festlighet kan vara en kul idé.

Jag har som sagt inte druckit många om ens några slovenska viner innan detta och vid en snabb sökning hittar jag följande om Slovenien som vinland. Vindtraditionerna är gamla i Slovenien och går tillbaka till åtminstone århundradena innan Kristi födelse. Som i många före detta östländer producerades det stora mängder vin bakom järnridån, dock var oftast kvantitet överordnat kvalitet och produktionen dominerades av stora kooperativ. Men detta är väg att förändras genom många nya odlare, de flesta mindre, som arbetar med uppdatera tekniken, höja kvaliteten och siktar mot att tillverka viner av den absolut högsta kvalitet. De tre största vinområdena är Primorje, Podravje och Posavje. Vinerna klassificeras bland annat utifrån kvalitet Namizno vino (bordsvin), Kakovostno vino (kvalitetsvin) och Vrhunsko vino (vinet av högsta kvalité). Det finns flera intressanta lokala druvor och inhemska kloner samtidigt har flera ”internationella” druvor egna namn. Utifrån druvorna kan man se influenser från Frankrike, Italien, Österrike m fl.

Vi beger oss därefter till Kroatien, vars viner jag inte heller är särskilt familjär med. Jag tror att jag testat något enstaka för några år sedan men är inte helt säker. Armano’s deli, drinks och wine som bland annat gjort sig kända för att importera kroatisk tryffel har nu också ett antal viner som man kan beställa via Systembolagets beställningssortiment.

Precis som i det förra exemplet är Kroatien ett land med gamla anor när det kommer till vin som sträcker sig till århundradena innan Kristi födelse och likt Slovenien återhämtar sig vinindustrin efter tiden bakom järnridån. Landet är indelat i två vinregioner, kontinentala Hrvatska (inlandet) och Primorska Hrvatska (kustlandet), dessa är i sin tur indelade i tolv subregioner och mer än 300 geografiskt definierade vinproducerande områden i Kroatien. Även i Kroatien använder man sig av tre klassificeringar; Stolno vino (bordsvin), Kvalitetno vino (kvalitetsvin) och Vrhunsko vino (vin av högsta kvalitet). Precis som i Slovenien odlas dels internationella druvor dels inhemska druvor och kloner.

Armano hade med sig lite fler viner och jag väljer här att lyfta fram de som gjorde störst intryck på mig.

Låt oss börja med ett vin gjort på den gröna druvan Malvazija, dvs ett vitt vin, från producenten Degrassi; Bomarchese Malvazija Istarska 2010 Legende n nama.

Doften är lite anonym men har inslag av gräs och blommor. Smaken är friskt, torr med ett ganska lätt anslag. Här finns citrusfrukter, söta päron och melon, en fin örtighet och lång mineralton och en mjuk lite nötig avslutning. Välbalanserat, trevligt och fräscht – till fisk, grillade skaldjur eller som ett svalkande glas vitt en varm sommardag. Trevligt och personligt.

Från producenten Krauthaker kommer två viner gjorda på Sauvignon blanc; 2009 Krauthaker sauvignon 45.3° Paralela och 2010 Krauthaker sauvignon Vidim.

Bägge vinerna är bra men lite olika i stil där det första är lite enklare och rakare, med en lång frisk smak med inslag av grön frukt och blommor, medan det i bakgrunden kommer inslag av lite gräs, mineral och kryddor. Fräscht och läckert. Det andra har lite mer kropp och ett lite aromatiskt inslag. Fina smaker av vita blommor, frukt och lite rökighet. Det här är blommigare, kryddigare och mer komplext än det första, vilket man väljer faller snarast på smak och tillfälle.

Vi börjar vår röda resa med Krauthaker 2008 Pinot Crni. Crni är kroatiska och betyder svart, druvan är med andra ord Pinot Noir eller möjligen en klon av densamma.

Pinot Noir är en druva som verkar plocka in allt från den omgivande marken, man känner igen pinot smakerna men det kommer tillägg som förändrar den så också här. Här finns hallon, jordgubbar och svartavinbär blandat med medelhavsörter, mineraler och lite ekfatskryddor. I avslutet kommer lite vanilj, stenrök och peppar. Modernt, elegant och läckert.

2006 Degrassi Refosco Terre Rosse. Namnet Terre Rosse kommer från att vinet från druvor odlade på röd jord, enligt hemsidan innehåller detta järn boxite).

Det här är lite annorlunda vin, kul och intressant, där syran kombinerat med tydliga mineraltoner ger vinet personlighet. Det är ganska lätt i stilen med tydliga inslag av körsbär och mörk frukt, en hel del örter, sumak? och en ganska lång mineralisk avslutning. Det här skulle vara kul att testa till mat, fisk, en lättare kötträtt eller fågel.

2007 Degrassi Contarini Merlot Riserva är ytterligare ett vin från Degrassi gjort på Merlot.

Vinet är ungt, kraftfullt, smakrikt och elegant. Det har en mjukt inlindande lite silkig yta som binder in en fin frukt- och bärsötma; körsbär, vinbär, mogna plommon, ekfatskryddor, peppar och choklad. Det är ett vin som fortsätter in i evigheten och lämnar en stor lång eftersmak. Det är uppenbarligen lite för ungt för att nå sin fulla potential ännu och behöver 3-5 år innan man börjar nalla på det men här finns massor med potential. Riktigt bra.

Jag förstår att man gärna lyfter fram viner med internationellt kända druvor såsom pinot noir, merlot eller sauvignon blanc. Ofta gör man mycket bra viner på dessa druvor, men ska jag var helt ärlig tycker jag ofta att viner på de inhemska druvorna är mer spännande. Jag tycker att de tenderar att ge viner med ett högre inslag av egenart och terrior, viner som tar med en på resa och som gifter sig bäst med den lokala maten. I slutändan tror jag att man vinner på att lyfta fram det som sticker ut, det som gör just viner från ett land eller en region unikt. Med det sagt har flera av de viner jag provat definitivt gett mig blodad tand när det gäller Balkan och dess viner – nu återstår att prova några av dem tillsammans med mat och då gärna mat lagad i den lokala stilen 🙂

Magnus Reuterdahl

Annonser