Ibland vill man bara ta det lugnt och njuta av att man lever, sådan är denna lördag. Dock kan man förgylla vardagen utan att förta sig genom att öppna upp ett gott vin och drömma sig bort – just nu är det Italien som gäller och djupt nere i vinförrådet hittar jag en nästan bortglömd Brancaia il blu 2004.

Brancaia återfinns i Chianti Classico och drivs av Barbara and Martin Kronenberg-Widmer, Il blu är en så kallad supertuscan, dvs ett vin gjort i Toscana men utanför Chianti classicos regelverk. Vinet görs på ungefär lika delar Sangiovese och Merlot toppat med några procent Cabernet Sauvignon och har tillverkats sedan 1988.

Det här fortfarande ungt, en hel del ek, syra, kärnbitterhet och läder när gommen blandat med toner av vin som börjat mogna. Likt en vulkan kommer dock toner av mörka bär, örter och moreller inifrån och liksom exploderar i gommen. Här blandas strävt och elegant med lekfullhet och styrka. Vinet är komplext och hela tiden kommer nya toner, ena ögonblicket är det svarta vinbär och stall nästa björnbär och tobak – vinet lever sitt helt eget liv inom en relativt snäv ram. Från beskrivningen kan det kanske tyckas vara lite flaxigt men det är tvärtom små smakskillnader inom en relativt smakspektra väl sammanhållet av syran. Det är smakrikt men inte bombastiskt, det är sött men inte klistrigt – det är helt enkelt ett fantastiskt gott vin. Jag njuter 🙂

Jag har druckit ytterligare några årgångar men denna är riktigt bra. Om du har några flaskor liggande är det riktigt bra nu men jag tror nog att ytterligare något eller några år kommer göra det ännu bättre.

Ha en trevlig helg

Magnus Reuterdahl

Annonser