Tänkte köra en temavecka och hålla mig till Rosé den här veckan. På ett bolag i Stockholm står några godbitar och väntar från bolagets beställningssortiment; Chataeu Minuty och Chateau D’Esclans – åtminstone hoppas jag att bägge är med. E-beställningen är bra och fungerar bra i de flesta delarna – helt kundvänlig är den dock inte eftersom man inte får meddelande om viner är slut och därmed inte heller om man får alla viner man beställt eller endast några av dem. Med andra ord den som lever får se.

Just nu befinner jag mig dock i Kalmar så en liten tur till monopolet har fått fixa ett par viner för veckans vardagar – jag lovar dock inte ett om dagen, men ett par tre stycken ska i alla fall hinnas med.

Rosé på bolagets ordinarie sortiment är ofta en inte allt för rolig upplevelse och de sista åren har jag mestadels inköpt det från utlandet eller via beställningssortimentet. Utav någon outgrundlig anledning verkar höga vederbörande bestämt sig för att rosé skall smaka lösviktsgodis, då företrädesvis hallonbåtar och ferraribilar – sötman skall vara överväldigande och komplexiteten noll – ungefär som rinnande jellyshots med hög alkoholhalt. Nu är det inte så jag vill ha mitt rosé – det behöver inte nödvändigtvis vara komplext och introvärt – men gärna slankt, törstsläckande med en liten lagom dos av skogshallon, jordgubbe, smulturen e.d. med ett litet inslag av örter och en frisk syra, gärna med en mineralstinn avslutning. Färgen ska vara ljust laxrosa och ordet paraplydrink ska vara långt borta.

På bolaget i Kalmar hittade jag åtminstone två viner som verkar klara mina krav – vilket faktiskt får ses som en stor överraskning – Domaine de Collavery och Leth’s Have Pink Zweigelt Rosé. För sköts skull köpte jag också en flaska Lord Zinclair white Zinfandel 2009 California.

Ikväll blev det Domaine de Collavery, färgen är vackert laxrosa och doften pigg och kryddig med inslag av skogshallon. I avslutet kommer en ton av vitpeppar.

Smaken är fräsch, torr och med en liten skärpa. Här finns röda vinbär, smultron och grapefrukt. I eftersmaken finns en pepprig ton med inslag av grönstick. Inte illa – bra blandning av sött och syrligt med ett litet inslag av bitter, sannolikt bättre till mat än som sällskapsvin.

Magnus Reuterdahl

Annonser