Häromdagen gick jag igenom spritskåpet – som för tillfället ekar ganska tomt med undantag för lite rom, lite vodka och en del Gin. Dom sistnämnda flaskorna hade jag helt förträngt men de gjorde mig sugen på en GT. I en av flaskorna, Gibson’s London Dry Gin, var endast en slatt kvar så vi tyckte det var lika bra att göra slut på dess lidande.

Med andra ord den slutade den sina dagar som ett par glas Gin & Tonic, alldeles nyss.

Gibson’s London Dry Gin produceras i England men är främst avsedd för den franska marknaden. På dricka.se nämns denna kuriosa ”London Dry Gin tillhör de första bantningskurerna som kan återfinnas. William Banting, notera namnet, blev ordinerad av sin läkare att ersätta sin söta sprit med torr gin. Resultatet blev att William Banting tappade tjugo kilos vikt på ett år och därefter spreds ryktet till kvinnorna vid hovet, som snabbt anammade metoden”. Det är med andra ord inte bara gott utan också bra för ens hälsa 😀

Gin & Tonic är mer än bara en longdrink: Gin framställdes som ett medikament mot lever- och magproblem på 1600-talet och tonic framställdes som en medicin, för att bekämpa malaria. Tonicen ska ha smakat ordentligt beskt på grund av det kinin som skyddar mot malarian vilket fanns i drycken. Därför blandade man i Gin i tonicen så att den blev trevligare att dricka och snart glömdes kopplingen till medicinen bort. Själv dricker jag den blott för att njuta – skål!

Magnus Reuterdahl