Ett glas Romanée på rådhuskällaren 1897

This post is available in English here!

Då jag jobbar runt på olika ställen i landet blir det mycket resande till och från Stockholm, ett sätt att döds tid är att lyssna på ljudböcker. För en tid sedan började jag lyssna igenom Per Anders Fogelströms svit ”Stad” – dvs böckerna ”Mina drömmars stad”, (1960), ”Barn av sin stad”, (1962), ”Minns du den stad”, (1964), ”I en förvandlad stad”, (1966), och ”Stad i världen” från 1968 i vilka Stockholms utveckling från 1860 till 1968 skildras. Till dessa finns också en så kallad kompanjon – Stad i bild (1970), en bok där man kan följa utvecklingen i Stockholm och se bilder från de kvarter som utspelas i böckerna och på så sätt få en illustration av miljöer, industrier och händelser.

Häromdagen satt jag och bläddrade i denna och fann en bild jag tidigare missat, bilden hör hemma 1897 och hänger samman med Allmänna konst- och industriutställningen (Stockholmsutställningen 1897) på Djurgården. på bilden nedan ser du mässområdet.

Längst ned till höger kan man se Djurgårdsbron, i bildens nögra del ser man nationalmuseum och området där Vasamuseet ligger idag,  längst till vänster finns ett område som kallades ”Gamla Stockholm”. Detta var en kulisstad föreställande 1500-talets Stockholm byggt i trä och gips i skala 1:2. Här fanns också en kopia av gamla Rådhuskällaren i vilken man kunde ta ett glas vin. (Bilden kommer från Wikipedia). Den bild, som väckte min fantasi var på vinmenyn från Rådhuskällaren 1897 – på denna finns också en närbildsvy av en del av kulisstaden, med Rådhuset i förgrunden och gamla slottet Tre kronor i bakgrunden. Här kan vi alltså se vad som fanns till buds för burgna Stockholmare och inresta digintärer, för priserna krävde sin plånbok. Bara inträdet var 10 kronor, alltså mer än ett glas Romanee, detta sänktes dock efter hand till mellan 1,50 och 2 kronor.

Champagne: Louis Roederer 11 kronor, V:ve Clicquot (halvtorr) 10 kronor, Pommery & Greno sec 11 kronor, Pol Roger Extra dry 12 kronor, G. H. Mumm & Co, Cabinet Crémant 10 kronor, E. Mercier & Co Carte Blanche 7,50 kronor, Grand vin Royal 6 kronor.

Röda Bordeaux-viner: Ch. Gruaud Larose 1893. Baron Sarget 7,50 kronor, Ch. La Tour Grand vin 1892 6 kronor, Beychevelle 1893 5 kronor, St. Julien 1893 4 kronor och St Christoly 3 kronor.

Bourgogne-viner: Romanée 8 kronor, Volnay 5 kronor, Beaune 4 kronor och Chablis 4 kronor.

Rhenska viner: Marcobrunner Auslese 1886 10 kronor, Hochheimer 1893 4,50, Rüdersheimer 1893 3,50, Königsbacher Riesling 3 kronor och Sparkling Hock 7,50 kronor.

Portviner, Sherryviner och Madeiraviner för mellan 4 och 6 kronor flaskan.

Intressant att notera att dom dyraste vinerna var Champange och den absolut dyraste Pol Roger medans det vin som i idag skulle varit överlägset dyrast, Romanée-Conti ligger på måttliga 8 kronor flaskan. Kul är också att man känner de flesta namnen och de skulle inte skämmas för sig på ett bättre restaurang idag heller. Personligen tycker jag att det är lite intressant att titta på hur dessa priser förhåller sig  med dagens priser. Nu är det ju knappast så att arbetare eller för den delen många ”borgare” som har råd att dricka Romanée-Conti idag heller men de flesta har råd med en flaska Champagne då och då. När ni tittar på nedanstående siffror ber jag er dock att hålla i minnet att jag är humanist så detta kan i princip gå hur galet som helst.

För att få en bild av vad ett glas vin kostade måste vi ha något att jämföra med tex en årslön, och hur långt tid den tog att jobba in, anno 1897 samt priser på lite vardagsprodukter. Genom att googla lite har jag hittat några olika jämförelsetal: Arbetarlöner på Tretornföretagen låg 1891 på 20 öre per timma medans bruksmäckorna, kvinnliga murbruksbärare, 1891 tjänade ca 14 öre i timmen vilket ska ha gett ca 300-450 kronor per år. En årsinkomst på 400 kronor ska ha varit tillräckligt för att vara självförsörjande om än med under knappa förhållanden. Man ska också komma ihåg att arbetsdagen i regel låg kring 10-12 timmar om  dagen 6 dagar i veckan och inte som våra 40 timmar i veckan.

Vid ungefär samma tid kostade ett kilo kött kostade 80 öre, ett kilo smör 2:20 kronor, en liter mjölk 5 öre litern, spisbröd 30 öre per kilo, fem kast (20 stycken) strömming 20 öre, (källa wikipedia).

Tittar vi istället på annonser om lärartjänster så skiljer sig lönerna en hel del, dock är det sannolikt så att boende tillkommer till vissa av dessa tjänster. I Svensk Lärartidning från 1897 utannonseras ett antal tjänster med årslöner som varierar mellan 200 och 1300 kronor/år.  Andra faktorer som skiljer är givetvis vilken typ av lärare man söker och om tjänsten är på landsbygd eller i städer samt givetvis vilken social klass man skulle undervisa.

Så vi kan nog utesluta att arbetare, varken då eller nu hade någon större möjlighet att få att smaka Romanée-Conti om man inte har en sugar-daddy eller blir bjuden i samband med någon provning, varken på glas eller flaska. Vad kostade då en flaska 1897 ? Nu generaliserar jag ganska rejält så ta det hela med en nypa salt eller ett glas vin.

Om vi utgår från 1897 års industriarbetarlön på 20 öre/timma och delar detta på 8 respektive 12 kronor ger det att man behövde arbeta 40 timmar för att tjäna ihop till en flaska Romanée- Conti eller 60 timmar för en flaska Champagne Pol Roger. En arbetsvecka var då kring 70 timmar. dvs man fick jobba ca 60%  respektive 85% av en vecka för att få ihop till flaskorna. Vi gör sedan den drastiska jämförelsen med en industriarbetarlön 1897 och 2011. Jag utgår från uppgiften att genomsnittslönen 2011 är 24300, delar detta på 4 för att få fram veckolönen, 6075 kronor, och tar bort 40 % respektive 15 % från detta för att få fram ett jämförelsepris. Dvs vad skulle flaskorna kosta om de idag kostade samma %-sats av en arbetad vecka som 1897.  En Romanée-Conti skulle då kosta 60 % av en arbetad vecka dvs ungefär 3645 kronor respektive 85 % lönen för en Pol Roger  dvs ca 5165 kronor.

Vad gäller Romanée flaskan var det redan då dyrt men ändå ganska billigt om jämför med vad en flaska Romanée Conti 2006 kostade på Systembolaget 2010 – 24 495 kronor om man jämför utifrån en %-sats av veckolön.  Ponera att du hittar denna på krogen, de flesta krogar har ett påslag med någonstans 2 till 1,6 * inköpspris vid viner på över 200 kr. Enligt en krogrecension i Svenska dagbladet kostade just samma Romanée-Conti 2006 –  62000 kronor/flaskan på Operakällaren 2010. Med andra ord behöver en industriarbetare idag jobba nästan tre månader för en att betala en flaska. Jag vet att denna jämförelse haltar på flera punkter bland annat för att jag räknar bägge lönerna utan dragen skatt (osäker på vad eller om industriarbetare betalde skatt 1897 eller om denna är inräknad/borträknad i exemplet ovan), men man skulle med andra ord behöva jobba betydligt mer för att frigöra kapitalet idag än de 3 angivna månaderna, med dragen skatt blir det väl ytterligare ett par månaders jobb – räkneexemplet gjorde jag mest  på kul för att fördiva tiden :) Det ska också tilläggas att, precis som Per skiver i en kommentar nedan, att vinet inte behöver vara ett Romanée-Conti det kan vara ett annat vin från samma kommun.

Champange Pol Roger har dock inte blivit fullt så dyr utan sjunkit i pris och ligger idag från 357 kronor upp till 1059 kronor på Systembolaget beroende på sort – dvs ca sannolikt mellan 700-2000 kronor på krogen, man behöver med andra ord jobba upptill någon eller några dagar för att kunna köpa en flaska Pol Roger på krogen.

Slutsatsen är enkel – det var både billigare och betydligt dyrare förr. Livet var dock betydligt tyngre och man hade betydligt sämre levnadsvillkor än idag – och även om det i sig inte är en indikator så kan kan de flesta idag unna sig en flaska hyfsat bubbel åtminstone nån gång då och då, om man vill!

God fortsättning!

Magnus Reuterdahl