Vilse i vinvirrvarret? Vad är naturligt, autentiskt, miljövänligt?

Det finns många olika beteckningar på vinflaskor, många kan vid första anblick se ut som rent fikonspråk men de innehåller mycket information för den som vill veta mer om ett vin, var det kommer från, hur det är tillverkat, klassificerat, vilka tillsatser och om det till exempel är ekologiskt, organiskt eller biodynamiskt.

På senare åren har det kommit flera viner med märkningar som indikerar naturlighet, autencitet eller hållbart. En del är märkta som ekologiska andra organiska eller biodynamiska. Det är inte alltid helt lätt att förstå vad alla dessa beteckningar betyder och vad eller vem som står bakom dem. Naturviner är om möjligt ännu svårare att definiera då det inte finns något regelverk som säger vad som får kallas för ett naturvin, det finns dock ett antal organisationer som vissa av producenterna tillhör. Britt och Per Karlsson som driver BKWine har nyligen utkommit med boken Vinet och Miljön. Ekologiskt, biodynamiskt och naturligt på Carlssons förlag. I denna försöker man bena upp begreppet och förklara såväl bakgrund som praktisk betydelse.

I den första delen går man igen begreppssfären, bakgrunden till begreppen och historien bakom dem. Man gör också en beskrivning av konventionell eller traditionell vinodling, det vill säga den typ av odlingar som dominerat de senaste 50-60 åren och vilka problem som funnits och finns inom detta. Man ställer sedan frågan om ekologisk, organisk, biodynamisk odling eller odling av naturviner är lösningen på dessa problem. Detta görs genom att beskriva vad som är vad och vad som skiljer de olika benämningarna åt. Man gör också en genomgång av tillsatser och olika processer i vintillverkningen och varför man gör som gör. Nu finns det givetvis inget enkelt svar på vilket sätt som är rätt, bäst eller mest ”äkta” – men Britt och Per gör ett bra jobb genom att systematisk gå igenom hur man jobbar på olika sätt och med olika utgångspunkter och hur detta kan påverka såväl arbetet i vingården, vineriet och den slutgiltiga produkten.

Känner du till exempel till vad förkortningar och namn som KRAV, Demeter, EU-eko, EU, NOP, N & P, IFOAM, FNIVAB, BIO-Swiss, ECOVIN, CCOF med flera står för, eller vad som skiljer dem åt eller vilka regelverk som styr olika klassificeringar? Bakom förkortningarna och namnen finns både enskilda stater, unioner, privata företag och stiftelser – alla med sin agenda och sina viljor. Jag kände till mycket i denna bok innan, men långt ifrån allt och den kommer bli en mycket användbar uppslagsbok i mitt bloggande och i mitt lärande om vin.

Det jag gillar med denna bok är att man inte kommer med särskilt många pekpinnar utan på ett enkelt, sakligt och ledigt sätt beskriver de olika bruksformerna och låter mig som läsare dra mina slutsatser men med lite mer kött på benen. Boken är skriven på ett sådant sätt att jag tror att den kan tilltala såväl de allmänt vinintresserade som de mer belästa men också de som är intresserade av dessa frågor i största allmänhet.

I del två låter man ett antal ekologiska och eller biodynamiska vinmakare från olika delar av världen, stora som små, komma till tals. De får berätta hur de ser på sin vinodling och hur deras arbete förenklats, förbättrats, blivit tuffare eller annorlunda genom att ändra sitt sätt att tillverka vin. Till detta kommer också provningsnoter utav utvalda viner från varje producent. Man har också med en lista med vinproducenter som gör naturliga viner som man tycker är bra och värda att prova, jag håller med flera av dessa är riktigt bra.

Det hela rundas av med några tips på ett antal vinbarer i Paris där man kan prova viner av denna typ, trevligt! Men jag skulle nog gärna sätt att man här, då man ändå vänder sig till en svensk publik också uppmärksammat några svenska vinbarer med liknande sortiment – så jag tar mig friheten att rekommendera 19glas och Eriks vinbaren, bägge i Stockholm. Du får gärna komma med tips på liknande vinbarer på andra håll i Sverige i kommentarsfältet. Vidare saknar jag en ordlista som förklarar begrepp, många förklaras i den löpande texten första gången det används, men för många skulle en ordlista kunna fungera både som lässtöd och som ett verktyg i samband med andra vintexter.

Sammanfattningsvis är detta en trevlig, intressant och välskriven bok som borde läsas av alla som är intresserade av vad som händer i vinodlingens framkant och utkant.

Jag fick boken som ett recensionsexemplar och läste den i samband med en vinresa till Sicilien där jag besökte ett 20-talvingårdar, jag återkommer till detta i andra inlägg. Genom att läsa den i samband med vingårdsbesöken har jag kommit att förstå vissa saker bättre rörande arbetet i vingårdar och en del av de utläggningar man får sig serverade av diverse vinmakare och önologer. Den väcker också nya frågor som jag kanske tidigare lite svävande översett med.

Andra som skrivit om boken är Lessrof och Castor fiber et Vino. Har du skrivit om boken lämna länken i kommentarsfältet!

Magnus Reuterdahl

Länktips: Bloggande vinmakare

Vill du följa arbetet på ett vineri? Ett bra sätt är att leta upp några av de vinmakare som via webTV eller bloggar delar med sig av sina erfarenheter, sina framgångar och motgångar, såsom Herrenhof (här och här) och Artisan wine (här och här) i Österrike samt Anders Åberg som i Livet i Languedoc berättar om sin vingården Domaine la Rabidote m fl.

En för mig ny blogg är det spanska vineriet Vinos Ambiz blogg med samma namn, den har dock funnits på nätet ett par år. Jag hittade den då jag sökte information om svavel i vin. Det jag hittade var ett inlägg om att man hos Vinos Ambiz känt sig tvingade att tillsätta svavel för att rädda förra årets skörd. Vino Ambiz gör organiska viner och liksom andra som tillverkar organiska, ekologiska eller biodynamiska viner siktar de på att inte använda några eller så få tillsatser som möjligt för få ett naturligt vin. Även de bästa intentioner kan dock slå fel och då får man stå där med skägget i brevlådan och göra en pudel, läs mer här!

Jag har inte testat Vinos Ambiz viner men som alltid när man börja läsa om något blir man sugen att prova, dock kanske inte just nämnda årgång 🙂

Att läsa om spanska viner passar dock väl då jag tänkt besöka Munskänkarna i Stockholm för första gången för att prova lite spanska viner (Det moderna Spanien – Stationsprovning ) idag – jag misstänker dock att Vinos Ambiz inte ingår i provningen då jag inte kan hitta att de har någon svensk importör.

Magnus Reuterdahl