Pro uso non pro ubuso (För bruk inte för missbruk)

This post is available in English here

Se detta inlägg som ett instegsinlägg, en anfang, om förhistoriskt och antikt vin och vintillverkning. Nästa år kommer EWBC att hållas i Turkiet och med anledning av detta kommer jag att läsa på lite mer om vinets förhistoria. Med antikt vin menar jag i sammanhanget vin och vintillverkning under den period som ofta benämns som antiken, dvs ca 3000 f.Kr. till omkring 500 e.Kr., jag kommer dock främst hålla mig till perioden före kristus födelse. Som ni märker kan det bakre datumet komma att flyta något.

Jag börjar dock i historisk tid och i Stockholm på 1700-talet då Carl Michael Bellman (1740-1795) diktar och sjunger denna hyllning till vinet:

Kom Bacchus lär mig läsa uti din

våta bok!

Rödfärga du min näsa, förgyll mitt

gamla ok!

Lär mig att rätt besinna vår tids

förgänglighet!

Låt i min strupe rinna den bästa saft

jag vet

I strofen blandas antika ideal med det eviga att vin såväl förnöjer, förgyller men också kan fördärva.

Det finns gott om antika citat rörande vin, såsom Cicero (106-43 f kr) som visar på hur man såg på vinet förr: ”Människor är som vinet. De dåliga blir som gamla sura, de goda blir med åren allt bättre”. Dvs man lagrade vi redan för 2000 år sedan och hade kunskap om att vissa blev bättre medens andra blev sämre och uppenbarligen fanns det också kvalitetsskillnader på vin. Men vin omnämns i betydligt äldre skrifter än så, i tex Illianden ca 700 f Kr ”Vin återskänker den trötte krafterna” och Alkaios (ca 600 f kr) ”Vinet är ett titthål in i människan”. Det sista citatet samt detta av Hippokrates ”Vinet är en gudomlig företeelse, på ett underbart sätt lämpat för oss människor, under förutsättning att det utnyttjas meningsfullt och måttligt” – berättar att dryckenskap samt sus och dus är uppenbarligen inget nytt under solen.

Nu kan man ställa sig frågorna vad är vin och då särskilt vad är förhistoriskt vin? Vad beskrivs som vin i arkeologiskt material? Menar man samma sak när man nämner vin under antiken som under förhistorien och idag?

Från antiken har vi skriftliga källor, dessa ögonblicksbilder låter oss få en titt in i hur man under antiken gjorde vin, vem som drack det och när, och i några fall också varför. De är dock ögonblicksbilder och berättar bara en historia eller delar av en historia. De berättar till exempel inte hur arbetarna som gjorde vinet hade det, hade alla tillgång till vin, vilka viner hade vilka sociala grupper tillgång till med mera. Oftast finns inga smaknoter, druvhänvisningar, regionshänvisningar med mera – vilket gör att vi får gissa eller vända oss till andra material för att hitta fler ledtrådar. Nu kommer vi till arkeologin – kunskapen om förhistoriskt skräp och avfall. Våra ledtrådar är artefakter eller delar av artefakter, förhistoriska bilder på detta material och synliga lämningar såsom terrassringar och bebyggelselämningar som kan analyseras på olika sätt men också jordprover, pollenanalyser och spårämnesanalyser, analyser av keramik och vad som kan ha avsatt sig i keramiken. Med hjälp av dessa resultat och olika sociala och filosofiska modeller, där frågorna utgår från det mänskliga och relationen mellan människor och deras lämningar, dras sedan slutsatser. Detta är något jag kommer att återkomma till i kommande inlägg.

När och var gjordes de första vinerna? Tidigare i år rapporterades om världens äldsta vineri hade hittats, en vinpress och jäsningsfat samt rester av pressade och torkade vindruvor som daterades till ca 4000 f.Kr hittades i en grotta i södra Kaukasus i sydöstra Armenien. Vindruvorna är av typen Vitis vinifera vinifera – det vill säga samma som används ännu idag. Andra tidiga exempel fynd som visar på vinproduktion har hittats i egyptiska gravar, daterad till ca 3,100 f Kr. Att detta inte är det första stället man gjort vin på kan man se genom andra fynd t ex i Hajji Firuz, i Iran, där man funnit spår av neolitiskt vin, fem lerkrus daterade till ca 5400-5000 f.kr. Genom att anlysera insidan av krusen hittade man spår av vad som tolkats som vin.

Vad definierar man då som vin? I Henan provinsen i Kina vid Jiahu har man hittat lerkrus som daterats till perioden kring 7000-6600 f.Kr. Man har analyserat vad de innehållit och kommit fram till att de innehållit en alkoholhaltig jäst dryck, gjord på ris, honung, frukt, vilda druvor (det äldsta belägget?) och hagtorn. Ska vi kalla detta vin? Var drar vi gränsen för vad vi kallar vin? Är det intressant att dra en gräns – eller ska man se på dessa ”första” viner som en egen grupp ur vilken olika dryckestraditioner uppspringer?

Jag vet inte – men det ska bli kul att läsa på om detta och återkomma till detta framledes.

Magnus Reuterdahl

About these ads

One thought on “Pro uso non pro ubuso (För bruk inte för missbruk)

  1. Ping: Prehistoric wine & Ancient wine « Testimony of the spade

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s