Två fransoser och en sydafrikan

Jag hade planerat att besöka Kyrkbyns kök & matsal under helgen, detta spolierades dock av febern, för att prova deras nya meny. Numera byter de var tredje vecka och jag var inne och tjuvkikade på den i onsdags. Givetvis går det inte att gå in utan att ta ett glas vin; jag var sugen på något rött, robust och lite mulligt; bland förslagen fanns Crozes-Hermitage Jean Paul Clément 2005, Kanonkop Pinotage 2006 och samt en Bordeaux (kommer tyvärr inte ihåg vilken). Crozes:en drack jag helgen tidigare (se längre ned) och jag var inte riktigt sugen på Bordeaux vinet så det fick bli det sydafrikanska. Jag är ganska ambivalent inställd till sydafrikanska viner, å ena sidan kan de vara fantastiska å andra sidan riktiga bottennapp, men jag litar på personalen och de svek mig inte denna gången heller.

Det här visade sig vara ett riktigt trevligt och ganska elegant lite dovt vin med hint av krut, björnbär, mullbär, en aning gummi och lite kaffe. Gummismak är normalt något jag inte är så glad i men här, i en liten aning av sliten cykelslang, fungerar den som en smakhöjare och tillsammans med krutsmaken eller kanske knallpulver ger den vinet det där lilla extra som gör att det står ut. Vinets dovhet och mörka bär lyfts fram av en lagom dos tanniner och en fin syra vilket får tandköttet att protestera lite svagt, helst skulle man ha haft en matbit till. Vinet är ungt ocheftersmaken milslång vilket visar på en potential att ligga och utvecklas ett antal år.

Kanonkop Pinotage 2006 kommer för övrigt i marssläppet och tas hem av Nigab (1200 flaskor). Jag är sugen att inhandla ett par buteljer för att följa hur det åldras.

Som tidigare nämndes drack Crozes-Hermitage Jean Paul Clément härom helgen när min sambo var och hälsade på. Vi gjorde en helkväll och provade den stora menyn (nio rätter). Jag tog inga noteringar men jag var nöjd med vinet som var ungt och vitalt och hade en stor bärig smak. På det stora hela är detta ett riktigt bra Crozes-Hermitage som dock kräver en matbit, vore kul att testa det om en 7-8 år för att se hur det utvecklas. Lite kul var att jag tidigare i veckan inhandlat en Crozes-Hermitage Blanc från samma producent och denna dracks upp på lördagen till en rökt röding. Det var första gången jag drack en Crozes-Hermitage Blanc och jag var lite osäker på vad jag hade att vänta; det var mer äppligt (äppelcider) och inställsamt än jag trott och ganska nära en Chardonnay i tonen om än lite mildare. Jag tror att jag förväntat mig något lite ungdomligare, lite vassare och lite mer mineralstint. Med detta sagt så tyckte jag om det men det finns nog andra vita viner jag ställer före.

Jag börjar komma i kapp!

Magnus Reuterdahl