Bordeaux 2005 provning. Del 1

Eftermiddagen på Grappe blev en riktigt trevlig föreställning med goda viner och gott sällskap. För mig själv var det första gången i lokalen och jag blev positivt överraskad, en trevlig lokal som erbjuder såväl atmosfär som gemytlighet.

 

Vi blev tyvärr något färre än beräknat, detta kompenserades dock av vår värd (man tackar och bockar). Provningen innehöll åtta Bordeauxviner, sju 2005:or och ett från 2002. Vidare bjöds vi på ett välkomst vin och två avslutningsviner, ett stort tack till donatorerna, jag hoppas kunna bjuda igen vid ett senare tillfälle.

Jag kastar mig in i provning och återkommer till katterna bland hermelinerna längre fram.

Vi provade vinerna halvblint, dvs. vi visste ungefär vilka viner ingick med undantag från 2002:an vilken vi varken kände till årgång, område eller slott. Under provningens gång kastades en mängd kommentarer mellan oss; jag tror att vi alla var överens om att vinerna höll en mycket hög nivå och att även om vi framförde kritik mot vissa viner så låg denna inom ramen i jämförelse med de vi tyckte var något bättre än de andra. OBS att jag redovisar mina synpunkter och inte gruppens, även om de i vissa fall kryddats av övrigas kommentarer. Då färgen var relativt likvärdig emellan vinerna är jag inte tagit med denna i noterna.

 

Vin 1

Chateau Canternac Brown – Margaux

Doften är direkt, djup, tydlig ton av mörka bär och ekfat.

Vid en första sipp kändes vinet utmärkt, tydligt, strukturerat, bra fruktsyra och ordentliga tanniner, bra krydda och en fin cederton. Vinet har ett lite amerikanskt anslag (lite Zinfandel känsla), bombastisk med mycket frukt och bärtoner. Efter hand smyger det sig dock en lite smörighet som inte känns riktigt rätt. Lite reduktiv i stilen. Sannolikt ett vin som kommer att utveckla sig fint framöver, möjligen kan smörigheten bli ett problem.

Vin 2

 

Chateau D’Aiguilhe 2005 – Côtes de Castillon

Doften är lockande och förförisk med inslag av mycket bär (nästan lite syltig), tydliga ektoner och fin syra.

Smaken uppfyller det mesta som finns i doften, kraftfull, fina ektoner och mycket mörka bär och lite mörk chokald i avslutet. En första tanke var att den kändes ganska amerikansk i stilen; med mycket bär, och en hel del sötma i kombination med att ett bombastiskt och direkt anslag. Vinet lugnar dock ned sig lite och sätter sig, dock utan att tappa sin fullhet. Det har en fin textur och känns välbalanserat, tanninerna är höga och eftersmaken lång. Ett av kvällens favoriter som jag tror kan utvecklas mycket bra.

Vin 3

Chateau Clerc Milon 2005 – Pauillac

Doften känns en lite aning syntetisk med inslag av björnbär, ekfat, syra och rök (någon beskrev det som nyligen avlossade knallpulverpistoler, vilket känns som en riktigt bra beskrivning av rökdoften).

Vinet är härligt torrt och en lite aning grönt i tonen med inslag av vindruvskärnor, körsbär, slånbär och en riktigt bra ekton. Jag tyckte att det kändes en lite aning anonymt om välstrukturerat under provningen men fick med mig det som var kvar hem och tog ett glas framemot kvällen och efter någon timma i glaset kändes det betydligt mer generöst och välkommnande.  Ett par år i källaren är dock en nödvändighet.

Vin 4

Cos D’Estournel 2002 – Saint-Estèphe

Här kom då referensvinet, vilket ingen av oss lyckade pricka in som ”fel” årgång.

Doften känns lite stängd, här finns dock inslag av ekfat, en lätt rökighet, körsbär och lite animalier.

Smaken är lång och bärs fram av en fin syra, det är elegant och har en fin textur, här finns röda bär, körsbär, lingon, en lätt rökighet och en ton av charketurier. Efterhand kommer toner av viol och lavendel fram vilket kompletterar vinet bra. Det känns lite tunnare och lite svalare än de övriga vinerna och med tanke på att det är en 2002:a funderar man på hur bra 2005 bör vara. Ett vin i en stil jag tycker är riktigt trevlig och det tillhörde min topp fyra av kvällens Bordeauxer.

Jag gör ett avbrott här och återkommer med den andra halvan av provningen imorgon. Besök gärna instigatören för provningen på Mise en bouteille.

 

Mvh

 

Magnus Reuterdahl

Provning av Bordeaux 2005

Idag skall det provas Bordeauxviner tillsammans med några andra bloggare och intresserade på initiativ av Nicklas som står bakom bloggen Mise en bouteille. Vi kommer att testa åtta Bordeauxviner och ytterligare ett par referens viner, provningen kommer att ske halvblint, dvs vi vet vilka viner som är med i provningen men inte i vilken ordning de serveras.

Mitt bidrag är en flaska Chateau La Serre från Saint-Émilion.

Det var allt för nu men jag återkommer i ämnet.

Magnus Reuterdahl

En trevlig helg

I helgen var jag på besök hos mina hyresvärdar, dvs. på andra sidan gårdsplan. Dom hade bjudit in till pizzabakning i vedeldad ugn, musik och trevligt sällskap. Så jag plockade en flaska vin jag tänkt pröva ett tag och gick över. Flaskan jag tog med mig var Mas d’en Català Crianza 2003 en spanjor från Priorat. Ett ganska mustigt vin med frisk syra, mörka bär och tydlig ton av ekfat, i avslutet finns lite viol och örter. Eftersmaken är lång vilket borgar för att det skulle kunna ligga ett par år i vinkällaren, det kändes dock lite ungt och en aning tunt i jämförelse med de Priorater som finns i Systembolagets standardsortiment. Vinet är trevligt men kanske inget jag för tillfället prioriterar.

Då jag inte hade en bild får ni hoppa över till Rhonarna och kolla in etiketten.

Värdparet bjöd vid sidan av maten på också på vin, öl och diverse alkoholfria alternativ. Vinet var ett ganska enkelt men gott vin från Fontanafredda vilket fungerade utmärkt som pizza vin. Briccotondo Barbera är ett av de billigare viner i vinhusets produktion men håller som deras andra produkter bra klass, det är definitivt ett prisvärt bordsvin för vardagen; smakrikt, fruktigt med tydliga inslag av mörka körsbär och lite mörkchoklad.

Sedan tycker jag det är kul när man lagar mat tillsammans och det var precis det vi gjorde, var och en fick baka och smaksätts sin pizza och njuta av de fantastiska dofterna som kom från ugnen.

Tack för inbjudan!

Andra som druckit Mas d’en Català Crianza 2003 är Rhonarna och efter att ha läst deras noter känner jag mig sugen på att köpa en flaska till och prova lite noggrannare även om också de skriver att vinet ”inte är riktigt prioratlikt och inte lika komplett och fylligt som vi är vana vid”.  En annan som druckit och gillat det är matälskaren på taffel.

Magnus Reuterdahl

Spier Vintage Selection Pinotage 2006

Tänkte testa ytterligare några viner ur november släppet så häromdagen köpte jag ett par flaskor som jag tänkte testa framöver, först ut är Spier Vintage Selection Pinotage 2006 från Sydafrika.

Vinet har en tydlig doft av frukter och bär, ekfat, charketurier, rök och läder.

Vinet har en mjuk lite rökig smak med inslag av plommon och moreller. Det har en hyfsad syra och i eftersmaken finns toner av jord, mörk choklad och bränt gummi.

Vinet känns ganska som ett ganska typiskt Pinotage vin från Sydafrika, det är helt ok men lite anonymt. Jag tycker att rökiga toner tillsammans med smaken av bränt gummi har en förmåga att ta över Pinotage vinerna. Här fungerar smakkombinationen men vinet faller mig ändå inte helt på tungan, detta har snarare med personlig smak än vinets kvalitet att göra.

Läs också om vinet hos Vin é gott.

Magnus Reuterdahl

En dag 2005

Det är inte alltid måndagar är höljda i mörker igår fick jag förlängt på anställningen här uppe i Norrland tills sista februari, vilket måste firas. Således traskade jag iväg till statens vinkällare och beställde två flaskor vin. Tidigare under dagen hade ett mail från Tryffelsvinet trillat in och mitt öga föll på vinet Un Jour 2005. Ett vin från regionen Cahors i Frankrike gjort på 100 % Malbec. Innehållet skall utgöras av Sydfransk urkraft och vara ett vin som passar bäst till kraftiga kötträtter av olika slag.

Vi får väl se vad jag tycker; två flaskor är beställda och nu är det bara att hoppas på att jag fick någon av dem (endast 240 flaskor fanns tillgängliga), om så skall en flaska öppnas så snart som möjligt och en flaska sparas för senare bruk.

Magnus Reuterdahl

En klart godkänd fruktbomb

I helgen har jag druckit en av novembernyheterna; Rive Barbera d’Asti 2006.

Doften är intensiv och kryddig med inslag av ekfat, körsbär, rosmarin och mörk choklad.

Ett ganska mulligt och direkt vin som är relativt rakt och okomplicerat. Det har ett tydligt anslag av ek och mörka mogna körsbär, färska örter, choklad och vanilj.

Rive Barbera d’Asti 2006 är ett lättillgängligt vin som passar till både mat och som sällskapsvin. Även om jag inte alltid omfamnar fruktbomber så finns här finns en trevlig syra som ger lite längd och därigenom balans till vinet. Inte ett vin jag kommer att köpa upp mig på, då det inte riktigt är vad jag söker, men definitivt ett trevligt och gott vin. 

Importör är Nigab, här finns deras produktsinformation.

Magnus Reuterdahl

Vinbloggar; Gone (?) but not forgotten!

Frazzenius njöt av livet fram till april i år, jag hoppas att han fortfarande gör det om än inte offentligt, hör av dig om du upptar verksamhet eller ifall du dyker förbi här. En annan som verkar ha lagt tangentbordet åt sidan är Sinne för vin som inte har skrivit något nytt på ett drygt år, detta visar väl om inte annat att jag borde gå igenom bloggrollen lite oftare. Bloggerskan skriver dock att hon funderar på att starta en hemsida istället, om så skett skriv gärna en kommentar. En annan som också hållit sig borta sedan andra sidan nyåret är Vinplus.

Barolobrevet är saknat och får gärna återkomma.

Dessa försvinner från bloggrollen för nu.

Drucket, Il massimo och Vinmannen har varit tysta länge men jag hoppas att aktiviteten kommer igång och behåller dem i bloggrollen ytterligare ett tag.

Några länkar har tagits bort då de inte riktigt passat in och några har bytt plats mellan länkar och bloggroll.

Om du upptäcker att jag missat något skicka gärna en kommentar.

Mvh

Magnus Reuterdahl

Uppdateringsarbeten

Under dagen och kvällen kommer jag att gå igenom alla länkar i min bloggroll och i mina länklistor för att se vilka som är aktiva och inte. De som inte uppdaterats sedan den 1 oktober kommer att tas bort.

Mvh

Magnus Reuterdahl

Back in black

Ni som har varit här förut ser att jag gjort en liten ansiktslyftning av bloggen, ny bakgrund och ny titel bild (denna tror jag dock att jag kommer att byta ut) mm. Vintern har kommit, när jag vaknade hade världen omkring mig blivit vit, under natten hade ett par cm snö lagt sig och allting känns ljusare än just min blogg som blivit en aning mörkare… så kan det gå.

Ha en bra dag

Magnus Reuterdahl

Det goda köket 2008 – Intryck

Det är dags att samla mina intryck från Det Goda Köket 2008. Mässdagarna har varit fyllda med upplevelser, intryck och information. Jag vann inte matbloggspriset men jag hade två trevliga dagar på mässan.  Tyvärr strejkade kameran efterhand under dag två så det blir inte så många foton.

Ett av stoppen vid scenerna var hos Glenn Strömberg som berättade om sin satsning på Italiensk mat. Informativt, underhållande och säljande är orden som kommer för mig. Glenn har åtminstone övertalat mig om att hans produkter dels är inhandlade med fingertoppskänsla och kvalitetsmedvetenhet dels att de smakar fantastiskt. Jag är framförallt sugen på att smaka hans balsamico, pasta, basilikapesto utöver detta verkar tomatbasen vara synnerligen användbar.

Det blev bara en vinprovning; Jubileumsprovningen med Håkan Larsson. När jag fick se vinlistan kände jag mig lite besviken, jag hade hoppats på något lite mer exklusivt men efter provningen får jag glatt erkänna att åtminstone två av vinerna var riktigt bra; Macrina och Café Culture Pinotage, ett föll mig inte riktigt på läppen; Orballo Albariño och ett var ganska förgätligt; Masi Modello. Cafê Culture Pinotage 2008 från KMW vilket var den stora överraskningen. Det är inte på något sätt komplext eller komplicerat utan laddat med mycken smak av rostade ekfat, kaffe, syltiga körsbär och ett djävlar anamma. Håkan Larsson ansåg att detta passar lysande i kombination med grillat, jag skall inte säga att så inte är fallet men jag satsar nog hellre på lite mörk choklad och inlagda körsbär till detta framför en öppen eld. 

Dag två blev lite av ett uppsamlings heat där jag kompletterade provningarna från dag ett.

Ett stopp som gav mycket dag två var vid Vins D’Alsace där vi drack några riktigt trevliga Rieslingviner, det som gjorde det största intrycket var Mittnacht Riesling Grand Cru Osterberg 2005. Ett härligt torrt krispigt vin med en stor dos mineraler och lite petroleum, de strama friska tonerna värms av en fin fruktton och en aning madelmassa. Skall beställas snarast. Min sambo var mer förtjust i en Bott Geyl – Gewurztraminer Grand Cru Sonnenglanz , vilken inte riktigt föll mig på läppen. Annars var Josmeyer -Riesling Grand Cru brand V.T. 1997 (Skall finnas på SB’s tillfälliga sortiment, men jag kan inte finna det) en trevlig bekantskap; ett moget vin med fin sötma och inslag av päronlikör, en fin fruktighet med inslag av mango och passionsfrukt. Jag föredrar dock lite renare vin med lite högre syra, detta balanserade på att bli sötsliskig, dock utan att gå över gränsen.

Ytterligare en monter jag lyckats missa var Portugalmontern, vilken tur att man var här två dagar. Två vita viner blev det, bägge riktigt bra och lite Alsaceliknande i karaktären. De uppvisade en härlig friskhet, bra syra och fina mineraltoner. Det första vinet; Quinta do Ameal Loureiro 2005 kändes helt drickmoget nu, vinmakaren Pedro Araújo lovade dock att det skulle utvecklas ytterligare under de närmaste åren. Det andra vinet vi provade var Quinta do Ameal Escolha 2007 vilket ännu var en liten aning ungt och kärvt. Till skillnad från det första har detta en svag smak av ekfat. Detta känns som ett vin att lagra några år och som bevis för detta fick vi smaka en 2004 och den var perfekt.

Ett spanskt vin som jag druckit för något eller några år sedan och sedan utav okänd anledning glömt bort är det utmärkta Castillo Ygay Gran Reserva 1998 som serverades av Solera.

Jag passade också på att prova några svenska viner; först ut var Blaxta vingård och därefter Gutevin. Blaxta bjöd på sitt röda vin Merlot Prestige är trevlig, kanske en lite aning sträv, fina bärtoner och en lite aning blommig. Vidare smakade vi också på Vidal Icwine vilket är precis så sött som man kan förvänta sig,smaken av houng är dock något överväldigande för mitt vidkommande. Vinet kändes en aning sötsliskigt vilket kan komma sig av att det var aning varm.

Gutevin bjöd å¨sitt rödvin Lukase Reserv, ett helt ok vin med en bra syra, trevlig bärighet och en lite kryddig avslutning. Det är dock lite anonymt och tillhör inte riktigt min palett men mycket bättre än jag förväntat mig. Etiketten känns dock inte så kul, en riktigt snygg etikett skulle lyfta vinet, flera av flaskorna är dock snyggt designade. Det är kul att det nu finns ett antal svenska viner som inte behöver skämmas för sig, inte toppklass men bra viner.

För att runda av det hela provade vi lite whisky. Tre varianter från ett och samma bryggeri; The Glenlivet; Nàdurra 16 yo, 15 yo French Oak och 21 yo archive.

Både jag min sambo tyckte alla tre hade klar köppotential men att French Oak var favoriten, denna har legat på inte mindre än tre olika fat; bourbon-, sherry- och nya franska ekfat.  

Det var allt från det Goda Köket 2008

OBS fler bilder kommer, trots kamera problem blev det några bilder, dessa finns dock i Stockholm.

Magnus Reuterdahl