Åter på plats i Norrbotten

Ett första besök på Systembolaget i Luleå gav till handen tre inköp, sortimentet får sägas vara helt ok – jag kommer med andra ord att överleva utan att behöva beställa en masse.

Jag hade redan i förväg bestämt mig för att köpa en whisky och det blev en favorit; the Macallan 18 y.o.

Detta är en elegant, storstilad single malt som lagrats på sherry fat i minst 18 år. Smaken är mild, lite söt och välkomnande, i eftersmaken finns det mängder av fina toner; bland annat lite ekfat, sötma från sherryn, vanilj, kryddor, torkad frukt och vinteräpplen. Detta är en whisky med ett stort djup, en stor smak och en fantastisk balans. Rekommenderas helhjärtat!

Att det skulle bli vin hade jag också bestämt mig för, ursprungligen hade jag tänkt mig ett rött och ett vitt men det blev till slut två röda; en flaska Castello di Brolio 2004 och en flaska Costamiòle Barbera d’Asti 2001.

 

Barberan fick bli det första offret, det blev dock endast ett glas igår, resten blir i kväll till lite torkat renkött.

Färgen rödblå och doften lite milt pockande med inslag av blåbär, björnbär, ekfat, viol, vanilj och en aning anis.

Smaken är en aning sträv, inledningsvis lite inslag av yoghurt, blåbär, plommon och ekfat. Vinet känns fortfarande ungt och har mycket tanniner och höga syror men tillsammans med maten blir det lite mjukare och friskare. I eftersmaken kommer en kryddig lite eldig ton fram. Den som väntar på något gott väntar sällan för länge, efter ett par timmars luftning framträder en fin sötma och ton av mörka bär och en lite ton av animalier som balanserar upp vinet och ger det såväl ett större djup och bättre rondör. Så efter tre-fyra timmars luftning kan jag rekommendera det här vinet som efter en dryg timmas luftning var lite av en besvikelse. Jag tror dock att vinet vinner på lagring ytterligare några år. Ett par flaskor till kommer sannolikt att införskaffas och förtäras 2010-2012.

Barolon har jag druckit tidigare vid några tillfällen, senast på vinordic då jag drack en 2005:a med behag, och alltid uppskattat men den får hålla sig några dagar innan öppning.

Magnus Reuterdahl

Dags att åka norröver igen

Då är det åter dags att dra på sig sjumilastövlarna och lämna Stockholm för en tid. Den närmaste månaden kommer jag att bo och arbeta i Norrbotten med Luleå som bas och Baas arkeologi (Norrbottens museum) som arbetsgivare. Jag är lite osäker på hur frekventa min tillgång till Internet kommer att bli men några inlägg här och där skall nog hinnas med.

I Norrbotten kommer jag bland annat att delta i en mindre slutundersökning av en stalotomt och i ett par utredningar i trakterna kring Boden och Svappavara. Om dessa äventyr kommer det att bloggas på Testimony of the spade.

Dock ligger en helg med lite gott vin och god mat framför mig innan avresan sker.

Magnus Reuterdahl

En fredag i hemmets lugna vrå

Vi tänkte göra fredagskvällen lite festlig och öppnade därför upp en flaska Viña Tondonia Gran Reserva 1976 för att njuta av innan maten var klar; till vinet åt vi lite rostat bröd med chevré, valnöt och honung. Huvudrätten utgjordes av en ungsgrillad kalkon fylld med diverse godsaker till vilken vi åt potatismos till och drack en flaska Beaune du Château Premier Cru 2005 från Bouchard Père & Fils. 

Det känns lite spännande att öppna upp en flaska från 70-talet och det är inte utan nyfikenhet jag drar in dofterna från denna drygt 30-åriga Rioja.

Vinet är gjort på druvorna Tempranillo (75%), Garnacho (15%) samt Graciano och Mazuelo (10%). 1976 anses inte vara ett av de bästa åren i Rioja men i detta fall skall ändå vinet ha stora kvaliteter.

Vid öppnandet av flaskan sprider sig en stor, lite tung doft med mycket syra och en hel del sötma. Dofterna känns lite juligt kryddiga med inslag av rostade ekfat, dadlar, russin och kryddighet.

Färgen är rostrött tegel som liksom blivit lite avslagen i tonen.

Jag kan inte hålla mig utan måste ta ett litet smakprov, i glaset är doften lite tunnare, har ett tydligare inslag av rostade ekfat och är mer syrligt spretande.

Vinet är torrt och en aning vasst, det har en lätt järnhaltig smak med inslag av animalier. I bakgrunden ligger syrliga russin, farin och en mörkare smak av mogna plommon. I avslutet finns en viss eldighet. Det skall bli spännande att se hur vinet utvecklas med lite syre.

Fyra timmar senare och vinet har öppnat upp sig och helt ändrat karaktär, det lite motsträviga och vassa är borta och istället möts man av en relativt len smak med en hel del vanilj, mjuka ektoner och toner av dels mogna runda frukter och dels lite torkad frukt. Fortfarande finns här en fin syra men den är inte dominerande utan den möts av jordtoner, svamp och lite mörk choklad. Det finns en fin sötma i botten men borta är de tydliga inslagen av farin och russin. En riktigt trevlig upplevelse som jag är glad att få ha varit en del av. Rekommenderas!

Till maten; kalkon fylld med bacon, köttfärs, olika lökar, äpple, honung, paprika mm. och potatismos fyllde Beaune du Château Premier Cru 2005 sin roll närmast perfekt. Tonerna av blåbär, björnbär och lite vinbär gav en perfekt syra emot fågelns torrhet. En lyckträff som inte kunde varit mycket bättre. Tidigare har jag druckit 2003:an och i min kommentar stod att detta var ett bra vin men att det sannolikt skulle lyfta ytterligare tillsammans med rätt mat och det gjorde den. Jag har sällan varit så nöjd med en parning mellan mat och vin. Vinet lyfte och maten lyfte, det bli inte så mycket bättre än så. Att vinet behöver en maträtt för att balansera upp det känns när maten är slut, då det känns det en aning för torrt och en aning för strävt, dock ett mycket trevligt vin till maten.

Magnus Reuterdahl

Läs mer om;

Viña Tondonia Gran Reserva 1976 (Systembolaget)

Produktsinformation från Bodegas López de Heredia Viña Tondonia

Beaune du Château Premier Cru 2005 (Systembolaget)

Finare vinare har tidiagre skrivit om Beaune du Château Premier Cru här och här, Nettare e gioia här, Johan P mat och vin här och jag själv har tidigare druckit och skrivit om en tidigare årgång; 2003.

Viner från Priorat

På Vinordic i våras provades många goda viner, två som fastnade i gommens minne var Mas Perinet och Perinet + plus från Priorat, Spanien. Minnet vakande till liv när jag för ett tag sedan gick igenom Livets Goda # 33 och insåg att jag inte var ensam om att uppskatta dessa viner; Michel Jamais skriver på sidan 52 en uppskattande artikel om dem och anger att de kommer att bli tillgängliga via importören Sigva. Det finns dock inget angivet lanseringsdatum i artikeln utan det anges att de kommer bli tillgängliga till landets restauranger under sommaren (2008). Därför har jag skickat en liten förfrågan till importören om eventuellt lanseringsdatum eller om det finns möjlighet att göra en privatimport genom dem.

Jag väntar nu förväntningsfullt och ger mer information när den kommer mig tillhanda.

Magnus Reuterdahl

En övernattning i Söderköping

Ett par dagar har spenderats på resande fot, bland annat besöktes den pittoreska staden Söderköping, en av Östergötlands fem medeltida städer. Utav medeltiden finns kanske inte så mycket att se förutom de medeltida kyrkorna men här finns gott om vackra sekelskiftes- och äldre miljöer.

St Laurentii kyrka

Tyvärr regnade stora delar av resan bort men det var skönt med ett litet avbrott i en ny miljö, även om än en hel del av den fick tillbringades på hotellrummet eller i regnet.

Som tur var hade vi med oss en flaska vin som värmde upp oss. Innan vi kom så långt, till Söderköping och regnet, var vi förbi Reijmyre glasbruk och shoppade lite glas. I första hand var jag ute efter glas för att dricka Riesling i och inhandlade fyra stycken champange glas designade av Josephine Edelskog som jag tror kommer att fungera ypperligt och ytterligare två av Lars Juhlin vilka jag i första hand tänkt att dricka plommonsake o.d. ur.

I bagaget hade vi en flaska 1996 Coto de Imaz Gran Reserva. Vinet har en stor doft som dock faller lite platt mot marken när man först smakar vinet, fatsmaken tar nästan över helt. Efter en stund i glaset öppnar det dock upp sig och fram träder ett relativt fatigt vin med tydliga inslag av mogna plommon och körsbär. I eftersmaken kommer det fram inslag av russin, mörk choklad, vanilj och ekfat. Detta är ett vin som är relativt rakt på sak och inte bjuder på så mycket finess och elegans vilket gör att vinet dör relativt snabbt. Priset är kanske i högsta laget för vinet om man jämför med andra Riojor i detta prisintervall. Vinet vi senare drack till maten ligger mer i min linje eller ett vin som Rioja Bordón Gran Reserva. Med andra ord ett helt OK vin men man kan få bättre för ungefär samma peng.

 

På kvällen trotsade vi vädrets makter och gick ut för att få lite mat i oss, vi gick på en rekommendation och besökte tapasbaren La Uva. En restaurang som jag varmt kan rekommendera; bra mat, bra service och en trevlig vinlista (rött vin). Till maten drack vi en flaska Geol 2006, ett vin vi druckit förr och som är riktigt trevligt, se här. Jag har inget egentligen att klaga på men det hade varit trevligt med lite fler marina inslag på menyn samt lite fler vita och roséviner. Personligen tycker jag att att ett bra rosévin till tapas ofta är ett bra giftemål, t ex en flaska Scalabrone Rosato (i och för sig Italienskt vilket kanske är lite grann som att svära i kyrkan tillsammans med spansk mat men det är ett riktigt trevligt vin).

La Uva ligger vid ett av stadens torg och har en också en trevlig uteserving, som för kvällen var stängd pga vädret, vilken är perfekt för varama sommar- eller höstkvällar.

Kvällen avslutades sedan på hotellrummet med en införskaffad lokal ölsort (enligt systembolaget är dock ölen tysk) döpt efter den i stan genomgående kanalen; Göta Kanal Brygd bryggt av Millingstorps gårdsbryggeri. Ölet skall enligt etiketten ha en mild smak av whisky och ha en komination av smaker från Skottland och Sverige. Smaken var lite höig, lite som en kombination av belgisk veteöl och Weissbier, och med ett lätt inslag av den utlovade whiskyn och honung; ett öl med en lite speciell smak som inte föll mig riktigt på tungan.

Magnus Reuterdahl

Rapport från värmen

Värmen har hållit mig bort från datorn vilket lett till ovanligt få inlägg men den har dock inte hållit mig borta från gott vin. För ett par veckor sedan tillbringade vi en trevlig lördagskväll med goda vänner. Tillsammans grillade vi och njöt av gott vin vilket gav mig tillfälle att återknyta till min favorit från Vinordic 2008; Darioush Cabernet Sauvignon 2005. Och den var lika god som jag mindes den, storslagen, pompös, silkig textur mycket bärsmak; ett bra ord om vinet är betagande. De lite syltiga bärsmakerna och den lite silkeslena texturen med inslag av vanilj och choklad gör att vinet minner lite om ett Rioja men med en inblandning av Zinfandel, det som skiljer ut vinet från dessa är dock en bakomliggande lite stramare och kokettare ram av rostade ekfat och en lite kryddig örtighet.  Jag ser fram emot att se hur detta vin utvecklar sig över några år. Redan nu fungerade det mycket bra och jag har svårt att tro att det inte kommer utveckla sig ytterligare.

Där efter har vi spenderat några dagar i Värmland där vi bland annat druckit ett par viner som blivit lite standard i vår vinkällare; Gnarly Head Old Vine Zin vilket fungerar mycket bra till det mesta som hör hemma på grillen samt Crozes-Hermitage Les Launes, nu årgång 2006, som fungerar som ett fint lite mer stilla vin en skön sommarkväll. 

Vidare har det också försvunnit några flaskor Riesling ur källaren; ett par flaskor vi köpte hos Weingut Stoffel förra sommaren (förhoppningsvis skall vi kunna åka ned till Moseldalen ett par dagar i höst), ett par flaskor Trimbach Riesling och en flaska Kloster Eberbach Riesling Spätlese.  

Alla trevliga sommarviner ur lite olika synvinklar, Trimbachens lite torra och mer mineralstinna stil passar utmärkt till mat och Kloster Erbach och Stoffel som bägge är mer fruktigt söta och lekfulla passar bra för att svalka en varm strupe.

Mer kommer!

Magnus Reuterdahl