En kväll med Alain Graillots kring millennieskiftet

 

Vi inledde vällen med ett vitt vin anno 1981; Viña Bosconia Gran Reserva Blanco 1981 från producenten R López de Heredia Viña Tondonia i Rioja. Vinet var vacker gyllen gult, vilket kunde ses redan i flaskan och visade upp visade upp en överraskande syra och ungdomlighet med inslag av oxidering och en lätt rökighet. Vinet var fruktigt och lite tillbakalutat elegant med inslag av torkade aprikoser och nötter. Ett trevig lite annorlunda vin som passade bra med förrätten, chevrétoast toppade med honung.

Det finns en viss spänning och förväntning i att testa något nytt och något annorlunda och i det tecknet gick större delen av kvällen, dels vinerna (med undantag av avslutningen) dels maten (med undantag av förrätten och några av ostarna).

Till varmrätten bjöds på Crozes-Hermitage från Alain Graillot av årgångarna 1999-2000-2001.

Till varmrätt blev det Boeuf bourguignon, en rätt som visade sig interagera väl med vinerna framförallt 00:an och 01:an, som blev mycket lyckad. Nu över till det väsentliga, vinerna, som jag låtit hälla upp ca tre timmar innan det var dags att äta.

Eftersom att vi åt tog jag inga noggrannare anteckningar och mina dryckeskompanjoner får gärna fylla på i kommentarsfältet om de tycker att jag missat något.

Vi var inte helt överens om vilket vin som var bäst men vi var överens om att de var riktigt bra allesammans. Personligen föredrog jag mogenheten i 99:an som visade ett fint anslag av läder och dova tona toner, lite jord, lite kaffe och lite tobak, rökta charkuterier med mera. Vinet uppvisade en fin rundhet och en fin karaktär. 00:an hade ett inslag av eukalyptus, jenka och en fin syrlighet vilket också åter fanns i 01:an, där dock dessa toner var en aning mer uppskruvade, vilken också visade upp en ton av granbarr och lite mer kryddighet. De tre vinerna hade alla en trevlig bärighet med inslag av mörka bär, blåbär, ingefära och en fin sötma. I avslutet framträdde en fin lite gräddig ton som var tydligast i 99:an och 01:an. Som jag sade var vi inte helt överens, jag höll 99:an som favorit medan de andra höll 00:an, vi var dock alla överens om att 00:an och 01:an var förhållandevis lika varandra medan 99:an skiljde lite från dessa.

Vi avslutade det hela med ett Eiswein, Leiwener Klostergarten Riesling Eiswein 2004, inköpt under sommarens äventyr i Moseldalen. Ett välkomnande sött vin med inslag av mogna plommon, aprikos och en lite släng av petroleum som kändes som en bra avslutning på kvällen.

Leiwener Klostergarten Riesling Eiswein är vinet till höger i bild.

Magnus Reuterdahl